Lappland Goldminers AB (publ): Delårsrapport Januari - mars 2010

Lappland Goldminers redovisar under första kvartalet 2010 kraftigt förbättrat
resultat och positivt kassaflöde från verksamheten.



Första kvartalet 2010

  * Intäkterna uppgick till 57,3 MSEK (20,2 MSEK)
  * Resultat före avskrivningar uppgick till 5,1 MSEK (-19,9 MSEK)
  * Periodens resultat uppgick till -0,8 MSEK (-24,9 MSEK)
  * Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,01 (-0,39)
  * Guldproduktionen uppgick till 180 kg (117 kg)



Översikt



Kommentarer från VD, Kjell Larsson


Det är glädjande att vi nu genererar positivt kassaflöde från vår verksamhet och
att resultatutvecklingen kraftigt förbättrats. Vi har också till stora delar
lyckats ersätta den malm som bröts i Pahtavaara under 2009 med ny malm.
Företrädesemissionen av konvertibler som nyligen genomfördes ger oss nu
möjligheter att förverkliga våra målsättningar avseende Fäboliden,
Ersmarksberget och Pahtavaara.

Väsentliga händelser under första kvartalet 2010.

  * Arbetet med att uppdatera lönsamhetsstudien för Fäboliden fortsatte under
    första kvartalet. Den pågående studien indikerar att guldhalterna är lägre
    än den tidigare studien från 2008, vilket resulterar i lägre malmreserver
    och mineraltillgångar. Studien påverkas däremot positivt av stigande
    guldpris.
  * Lappland Goldminers genomförde en till 100% garanterad
    företrädesrättsemission av konvertibler. En extra bolagsstämma avhölls den
    16 mars som godkände konvertibelemissionen. Konvertibelemissionen tillförde
    bolaget 122,2 MSEK före emissionskostnader. Emissionen slutfördes i april
    2010. För fullständig information avseende emissionen och villkoren hänvisas
    till bolagets pressmeddelande den 19 februari 2010 samt bolagets prospekt
    daterat 29 mars 2010.
  * Lappland Goldminers presenterade nya beräkningar av malmreserver och
    mineraltillgångar för Pahtavaara gruvan.  Beräkningarna visar på en förlängd
    livslängd fram till halvårsskiftet 2011. Malmreserverna uppgick, per 1
    januari 2010, till 678 000 ton innehållande 2,79 gram guld per ton.


Segmentsredovisad finansiell information

Pahtavaara
Gruvbrytningen och anrikningen under kvartalet löpte väl med undantag för något
lägre guldhalter i malmen under mars. Halterna fortsätter att variera medan
utbyten i anrikningsverket under kvartalet var högre än under fjärde kvartalet
2009. Under tredje kvartalet 2009 inleddes ett åtgärdsprogram med syfte att
förbättra guldhalterna. Åtgärdsprogrammet fortsätter och ökar kontinuerligt
kunskapen om den oregelbundna malmen och hur gruvproduktionen bör planeras.
Svårigheterna uppstår då malmens geometri är svårbedömd innan brytning.

Kärnborrning under jord har pågått sedan april 2008 för att öka malmreserver och
mineraltillgångar. Bolaget anser att gruvans närområde är underprospekterat och
därför startades systematisk prospektering kring dagbrotten i juni 2009. Fyra
delvis tidigare undersökta mål i dagbrottens närhet undersöktes genom
diamantborrning under andra halvåret 2009. Totalt borrades 5 700 meter ovanjord.
Största delen, 3 900 meter, av borrningen borrades i en mineralisering kallad
Länsi (Väst) som ligger nord-väst om och i anslutning till de gamla dagbrotten.

Resultaten från prospekteringskampanjen bearbetas och förväntas vara
tillgängliga under senare delen av andra kvartalet i år. Fokus på
prospekteringen under 2010 är att avgränsa Länsi mineraliseringen mot djupet och
nordväst genom fortsätt diamantborrning. Fortsatt prospektering är planerad inom
inmutningarna som bolaget har runt omkring bearbetningskoncessionen för att öka
befintliga malmreserver och mineraltillgångar vilka förväntas vara förbrukade
under andra kvartalet 2011 utan ökning. Per 1 januari 2010 uppgick
malmreserverna i Pahtavaara till 678,000 ton med 2,79 gram per ton.

Ersmarksberget

Under  fjärde kvartalet 2009 återupptogs borrprogrammet  för att undersöka om de
sedan  tidigare identifierade guldmineraliseringarna fortsätter mot djupet. Åtta
borrhål om totalt 3 500 meter planeras inom den befintliga gruvkoncessionen före
utgången  av det andra kvartalet 2010. Fem av åtta borrhål har nu genomförts. De
befintliga  kända  och  indikerade  mineraltillgångarna,  från 2009, uppgår till
448 000 ton  med 2,85 gram  guld per  ton. Målsättningen  är att signifikant öka
mineraltillgången innan driften återupptas.



Planen  är att utvärdera  en möjlig driftstart  när borresultaten, pilotbrytning
och  de metalluriska testerna har  analyserats och genomförts. Informationen som
är  nödvändig  som  beslutsunderlag  bedöms  vara  tillgänglig  under det tredje
kvartalet  2010. Anrikningsverket  vid  gruvan  är  fullt  utrustad för framtida
produktion och underhålls för att möjliggöra framtida anrikning. Verket fungerar
även  för närvarande  som vattenreningsanläggning  för vattnet från gruvdammarna
vid                   det                   gamla                   dagbrottet.

Fäboliden
Lönsamhetsstudien,  från  april  2008, uppdateras  av Golder Associates. Arbetet
förväntas  vara genomfört under  tredje kvartalet 2010. Lönsamhetsstudien kommer
innehålla  en  gruvplan  och  en  utvärdering  av finansiella parametrar som rör
projektet.  Den  pågående  studien  indikerar  att  guldhalterna är lägre än den
tidigare   studien   från  2008, vilket  resulterar  i  lägre  malmreserver  och
mineraltillgångar. Studien påverkas däremot positivt av stigande guldpris.

Prognos

Den tidigare kommunicerade prognosen för guldproduktionen 2010, på över 800 kg
guld, kvarstår.

Resultat

Omsättningen  ökade  kraftigt  under  första  kvartalet 2010, jämfört med första
kvartalet  2009, och uppgick till  57,3 MSEK jämfört med  20,2 MSEK. Jämfört med
fjärde  kvartalet 2009 ökade omsättningen med  9,6 MSEK. Ökningen beror på högre
leveranser  av guld i  Pahtavaara vilket resulterat  i högre försäljning. Totalt
levererades  219 kg guld från Pahtavaara  under kvartalet med ett genomsnittligt
pris på 1 133 USD per ounce.



Pahtavaara  verksamheten  bidrog  med  en  vinst före avskrivningar på 15,2 MSEK
under     kvartalet.    Miljökostnader    i    Ersmarksberget    på    4,2 MSEK,
prospekteringskostnader   på   1,0 MSEK   och   administrativa   kostnader   vid
huvudkontoret  på 4,9 MSEK  motverkade emellertid  kvartalsvinsten i Pahtavaara.
Koncernen  redovisar under kvartalet totalt en  vinst före avskrivningar på 5,1
MSEK  vilket kan  jämföras med  en förlust  på 19,9 MSEK för motsvarande kvartal
2009.



Miljökostnaderna   i   Ersmarksberget   beror   på  att  anrikningsverket  måste
underhållas  i  avvaktan  på  produktionsstart  och  att  verket  för närvarande
fungerar som vattenreningsanläggning för vattnet från gruvdammarna vid det gamla
dagbrottet.



Avskrivningar  under  kvartalet  på  6,3 MSEK  avser i huvudsak avskrivningar av
balanserade  tillredningskostnader i Pahtavaara.  Avskrivningarna är baserade på
antalet brutna ton i förhållande till den återstående befintliga malmbasen.



Koncernens  resultat för  första kvartalet  uppgick till  -0,8 MSEK  jämfört med
-24,9 MSEK för motsvarande period 2009. Det förbättrade resultatet beror framför
allt  på  att  Pahtavaara  gruvan  under  första kvartalet 2009 befann sig i ett
uppstartsskede   vilket   ledde   till  högre  enhetskostnader  för  produktion.
Aktiviteterna  vid anrikningsverket i Ersmarksberget var även högre under första
kvartalet  2009 då förberedelsearbeten inför  produktion pågick. Aktiviteterna i
Ersmarksberget  är nu  begränsade med  lägre kostnader  som följd. Kostnaderna i
Ersmarksberget  har reducerats med  3,0 MSEK under kvartalet  jämfört med första
kvartalet 2009.



Kassaflöden

De  likvida medlen minskade  under kvartalet med  1,4 MSEK. Kassaflödet från den
löpande  verksamheten,  före  förändring  av  rörelsekapital, var positivt under
kvartalet  med 4,3 MSEK  vilket kan  jämföras med  negativt 20,8 MSEK för första
kvartalet  2009 och negativt  61,3 MSEK för  helåret 2009. Pahtavaara genererade
positivt  kassaflöde från verksamheten och bidrog med 15,2 MSEK, före förändring
av rörelsekapital, under kvartalet.



Investeringar  under kvartalet  uppgick till  16,8 MSEK varav Pahtavaara svarade
för  8,8 MSEK  och  kostnader  relaterade  till  lönsamhetsstudien för Fäboliden
uppgick  till 6,5 MSEK.  Investeringar i  Pahtavaara är huvudsakligen relaterade
till tillredning när brytningen förflyttas till nya områden i gruvan.



Lägre  varulager  i  Pahtavaara  och  lägre  kundfordringar bidrog till positiva
rörelsekapitalförändringar vilka netto uppgick till 3.1 MSEK.



Finansiell ställning

Bolaget  bedömer att den nyligen avslutade konvertibelemissionen, som genererade
122 MSEK före kostnader, tillfört det kapital som är nödvändigt för att slutföra
den   pågående   lönsamhetsstudien   i   Fäboliden  och  genomföra  de  pågående
borrprogrammen  i Ersmarksberget och Pahtavaara.  Likvida medel uppgick, per 31
mars 2010, till 14,4 MSEK och outnyttjade checkräkningskrediter till 10,4 MSEK.



Moderbolaget

Försäljningen,  som i huvudsak  är intern, uppgick  under första kvartalet 2010
till   1,1 MSEK.   Rörelsekostnaderna  är  till  stora  delar  koncerngemensamma
kostnader  för  geologi,  administration  och  ledning  och uppgick under första
kvartalet   2010 till   7,1 MSEK.   Finansiella  kostnader  på  10,3 MSEK  under
kvartalet avser kursdifferenser på koncerninterna lån.



Enhetskostnader och erhållna guldpriser



Guldpriset


Övrig information



Större kunder

Koncernens externa försäljning genereras, för närvarande, enbart från Pahtavaara
gruvan. Gruvan i Pahtavaara producerar tre typer av guldkoncentrat -
gravimetriskt koncentrat, middling koncentrat och flotationskoncentrat. För
närvarande skeppas koncentratet till tre större kunder belägna i Europa samt
Asien.


Risker och osäkerhetsfaktorer

Ett  antal riskfaktorer kan  ha en negativ  inverkan på verksamheten i koncernen
och  moderbolaget. Omvärldsfaktorer och  interna faktorer kan  komma att påverka
Lappland  Goldminers ställning  och tillväxtmöjligheter.  Faktorer som kan komma
att  påverka bolaget  inkluderar bl.a.  utveckling av  guldpriset, valutarisker,
beräkningar av malmreserver och mineraltillgångar, ränterisker, likviditets- och
finansieringsrisker,  el-  och  energipriser,  nyckelpersoner  och  medarbetare,
tillstånd,  miljöpåverkan och  politiska risker.  För ytterligare information om
risker  och osäkerhetsfaktorer hänvisas  till Lappland Goldminers årsredovisning
för 2009 sidan 23.



Miljö

Bolaget bedriver verksamhet där tillstånd från myndigheter i många fall är
nödvändiga. För ytterligare information avseende miljöpåverkan hänvisas till
Lappland Goldminers årsredovisning för 2009 sidan 23.


Medarbetare

Bolaget och dess dotterbolag har 62 anställda (2009 - 62). Bolaget anlitar
därutöver löpande konsulter och entreprenörer i olika projekt. Bolaget
sysselsätter totalt motsvarande ca 110 (2009 - 100) heltidsanställda.



Datum för ekonomisk rapportering

Delårsrapport januari-juni 2010      12 augusti 2010

Delårsrapport januari-september 2010 11 november 2010




Årsstämma

Lappland Goldminers årsstämma kommer att hållas den 19 maj 2010 i Stockholm. Ett
efterföljande informationsmöte kommer att hållas den 20 maj 2010 i Lycksele.



Utdelning

Lappland Goldminers styrelse föreslår årsstämman att ingen utdelning skall utgå
för 2009.



Årsredovisning

Årsredovisningen finns på Bolagets hemsida med möjlighet för nedladdning eller
utskrift.


Redovisningsprinciper

Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34, Delårsrapportering och
enligt Årsredovisningslagen. Bolaget tillämpar IFRS 3r och IAS 27r men bedömer
att de inte har en väsentlig påverkan på redovisningen. Samma
redovisningsprinciper har tillämpats som i den senast avgivna årsredovisningen.
För detaljerad information beträffande redovisningsprinciperna hänvisas till
Årsredovisningen för 2009.



                           Lycksele, den 19 maj 2010

                                 Kjell Larsson

                             Verkställande Direktör



Rapporten för januari - mars 2010 har inte varit föremål för särskild granskning
av bolagets revisorer.



För ytterligare information kontakta:

Kjell Larsson, VD, Tel: 0950-275 06, 070-385 03  57
E-post:kjell.larsson@lgold.se <mailto:kjell.larsson@lgold.se>

Anders Haker, CFO, Tel: 0708-108559
E-post:anders.haker@lgold.se <mailto:anders.haker@lgold.se>


Pressmeddelandet (inklusive tabeller & grafisk) kan laddas ner från medföljande
länk:



[HUG#1417028]