Rekordhög guldproduktion i tredje kvartalet
Juli - september 2010
* Intäkterna uppgick till 50,2 MSEK (28,1 MSEK)
* Resultat före avskrivningar uppgick till 13,0 MSEK (-23,1 MSEK)
* Periodens resultat uppgick till -1,8 MSEK (-28,4 MSEK)
* Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,02 (-0,38)
* Guldproduktionen uppgick till 7 198 ounces (3 104 ounces)
Januari - september 2010
* Intäkterna uppgick till 147,8 MSEK (73,6 MSEK)
* Resultat före avskrivningar uppgick till 15,8 MSEK (-51,2 MSEK)
* Periodens resultat uppgick till -19,6 MSEK (-66,4 MSEK)
* Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,24 (-0,97)
* Guldproduktionen uppgick till 17 983 ounces (12 327 ounces)
Översikt
Kommentarer från VD, Kjell Larsson
Guldproduktionen från Pahtavaaragruvan, som under tredje kvartalet uppgick till
7 198 ounces, var den högsta sedan driften återupptogs i början av 2009. Även
oktober har börjat lovande och vi känner att våra ansträngningar att öka
stabiliteten i produktionen från gruvan nu börjar ge resultat. Förutom att
fortsätta arbetet med att ytterligare förstärka våra kassaflöden och att öka
produktionen från Pahtavaaragruvan fokuseras verksamheten i hög grad mot att
slutföra "feasibilitystudien" för Fäbolidenprojektet och utreda
förutsättningarna för att ta även denna förekomst i drift.
Väsentliga händelser under tredje kvartalet 2010.
* Produktionen i Pahtavaaragruvan uppgick under tredje kvartalet 2010 till
7 198 ounces guld vilket är den högsta kvartalsproduktionen sedan Lappland
Goldminers återupptog driften i gruvan 2009.
* Den 5 juli 2010 meddelade Lappland Goldminers att Golder Associates slutfört
en beräkning av mineraltillgångarna i Fäbolidenfyndigheten. Denna visar att
de kända och indikerade mineraltillgångarna vid en "cut-off" på 0,4 gram
guld per ton uppgår till 57,8 miljoner ton med 1,05 gram guld per ton och
2,75 gram silver per ton. Dessutom tillkommer en antagen mineraltillgång på
32,4 miljoner ton med 1,04 gram guld per ton och med 3,37 gram silver per
ton. Den nya beräkningen visar att såväl tonnage som guldhalter i de kända
och indikerade mineraltillgångarna är lägre än i tidigare redovisade
beräkningar från 2008 vilken också gjordes med en "cut-off" på 0,4 gram guld
per ton. Se även sida fyra i denna rapport.
Guldhalterna i de nya mineraltillgångarna har resulterat i att alternativa
metoder för selektiv ovan- och underjordsbrytning kommer att granskas samt
att en optimal produktionsnivå kommer att fastställas i
"feasibilitystudien". En slutlig avrapportering beräknas kunna ske under
andra kvartalet 2011 istället för tredje kvartalet 2010 som tidigare
meddelats.
Händelser efter rapportperiodens utgång.
* Den 18 oktober rapporterades att Henrik Grind utsetts till chef för Lappland
Goldminers finländska guldgruva Pahtavaara. Han behåller även ansvaret för
Ersmarksberget. Henrik Grind har lång erfarenhet av gruvdrift och kommer att
fokusera på åtgärder för kostnads effektivitet och stabil produktion.
* Den 18 oktober rapporterades även att Lappland Goldminers genomför ett
övergripande effektiviseringsprogram. De vidtagna åtgärderna beräknas sänka
kostnaderna på helårsbasis med minst 10 miljoner SEK varav hälften kommer
påverka resultatet redan under det fjärde kvartalet 2010. Full effekt av
programmet väntas kring halvårsskiftet 2011. Effektiviseringsprogrammet
inkluderar åtgärder som personalnedskärningar, omplacering av
underjordsrampen i Pahtavaara samt mindre och gemensamma lokaler vid
huvudkontoret i Lycksele.
Produktion
Pahtavaara
Guldhalten i den brutna och till verket levererade malmen (ROM) återhämtade sig
under tredje kvartalet och var betydligt högre än under andra kvartalet.
Förbättringen är ett resultat av tidigare arbeten och planering som gjort det
möjligt att bryta malm med högre guldhalt.
Brytningen i gruvan och produktionen i anrikningsverket har fungerat väl under
kvartalet men för att ytterligare stabilisera produktionen, öka effektiviteten
och sänka kostnaderna i verksamheten har Lappland Goldminers utsett Henrik Grind
till chef för Pahtavaara samt beslutat att positionera rampen i ett bättre läge
under jord. Henrik Grind har mångårig erfarenhet av gruvdrift och operativ
verksamhet.
Den 16 september utbröt en brand i gruvan när en kontainer fattade eld med
kraftig rökutveckling som följd. Inga personskador inträffade och skadorna på
material var begränsade. Produktionen i gruvan kunde återupptas den 18
september. Det tillfälliga produktionsstoppet i gruvan fick mycket begränsade
effekter på guldproduktionen då anrikningsverket kunde förses med malm från
lager ovan jord under tiden gruvan stod still.
För att öka malmreserverna och mineraltillgångarna i Pahtavaaragruvan har
kärnborrning under jord pågått sedan april 2008. Under 2010 beräknas borrningen
under jord uppgå till ca 20 000 meter, ungefär samma mängd som under 2009. Då
bolaget anser att området runt Pahtavaaragruvan är underprospekterat och att det
inom detta kan finnas betydande oupptäckta guldmineraliseringar inleddes en
systematisk prospekteringskampanj i gruvans närområde i juni 2009.
De ytnära delarna av Länsimineraliseringen, som ligger nord-väst om och i
anslutning till de gamla dagbrotten, har undersökts med 31 kärnborrhål och 13
kaxborrhål (RC) (totalt 4 700 meter). Kända och indikerade mineraltillgångar
beräknade med en "cut-off" på 2,0 gram guld per ton uppgår till 60,0 tusen ton
med 2,97 gram guld per ton, se tabell nedan. Beräkningarna har genomförts av T.
Lindholm (GeoVista AB) som är oberoende konsult och Kvalificerad person (QP)
enligt Svemins, FinnMins och JORCs regelverk.
Mineraltillgångar i Länsiförekomsten vid cut-off 2,0 gram per ton - för
ytterligare information, se pressmeddelande daterat 5 juli, 2010.
Analyserna är gjorda hos Labtium Oy som är ackrediterad av FINAS (T025).
Proverna är analyserade med Fire Assay, Labtium kod 705A och med Aqua Regia ICP,
Labtium kod 511P.
Då mineraliseringen fortfarande är öppen mot nordväst och mot djupet fortsätter
borrprogrammet.
Det pågående borrprogrammet ovan jord omfattar ca 6 000 meter varav huvuddelen
kommer att borras mot Länsimineraliseringen. Borrprogrammet bedöms vara slutfört
och de mineraliserade kärnsektioner analyserade i maj 2011.
Under tredje kvartalet 2010 genomfördes även en flygmätning (VTEM) som täcker
befintliga undersökningstillstånden runt gruvan. Denna resulterade i att ett
antal geofysiska anomalier kunde identifieras. För att skydda de mest
intressanta anomalierna har bolaget ansökt om nya undersökningstillstånd för
områden inom vilka sex av dessa är belägna. Kärnborrning pågår för närvarande
för att undersöka orsaken till två av anomalierna.
Fäboliden
Golder Associates, som är ett internationellt välrenommerat konsultbolag, har
slutfört en beräkning av mineraltillgångarna vilken tillsammans med
investerings- och driftkostnader kommer att ligga till grund för den
malmberäkning som kommer att rapporteras i den pågående lönsamhetsstudien
("feasibilitystudien").
Den uppdaterade mineraltillgångberäkningen visar att de kända och indikerade
mineraltillgångarna vid en "cut-off" på 0,4 gram guld per ton uppgår till 57,8
miljoner ton med 1,05 gram guld per ton och 2,75 gram silver per ton. Dessutom
tillkommer en antagen mineraltillgång på 32,4 miljoner ton med 1,04 gram guld
per ton och med 3,37 gram silver per ton. Som framgår av tabellen nedan visar
den nya beräkningen att såväl tonnage som guldhalter i de kända och indikerade
mineraltillgångarna är lägre än i tidigare redovisade beräkningar från 2008 för
vilken också en "cut-off" på 0,4 gram guld per ton använts.
Mineraltillgångar i Fäboliden beräknade med en "cut-off" på 0,4 gram guld per
ton.
Analyserna är gjorda hos ALS Chemex med Fire Assay, ALS Chemex kod AA-Au26 eller
AA-Au15 och med Aqua Regia, ALS Chemex kod ME-ICP41. Äldre hål är analyserade
hos SGS laboratoriet med Fire Assay, SGS kod FA30 och FA50 och Agua Regia, SGS
kod ICP70. De tidigaste hålen är analyserade hos Bolidens Mineral laboratorie.
Mineraltillgångberäkningen har utförts av Mr. J. Alvarez, Ms. A. Harrison and
Ms. F. Jones (Golder Associatesv (UK) Ltd) och granskats av Dr. B. Shaw och Mr.
A. Miller (Golder Associates Pty Ltd). Mr. J. Alvarez är kompetent person (CP)
enligt JORC-koden.
Den nya beräkningen redovisar även mineraltillgångarna vid olika "cut-off", se
tabell nedan. En ökad "cut-off" ger lägre känt och indikerat tonnage men högre
guldhalt. Den studie som Golder Associates nu genomför avser att utifrån
mineraltillgångarna vid olika "cut-off" och produktions- och
investeringskostnaderna för de olika alternativen bestämma den malmreserv som
ger optimalt ekonomiskt resultat vid en framtida produktion. Arbetet löper
enligt plan och Lappland Goldminers kommer att avlämna en statusrapport under
fjärde kvartalet i år. En slutlig avrapportering beräknas kunna ske under andra
kvartalet 2011.
Kända och indikerade mineraltillgångar i Fäboliden beräknade med "cut-off" på
0,40, 0,60, 0,80, 1,00, 1,20, 1,50, 1,60 och 1,80 och 2,00 gram guld per ton.
Ersmarksberget
Under fjärde kvartalet 2009 återupptogs borrprogrammet för att undersöka de
sedan tidigare identifierade Centrala och Södra 1 mineraliseringarnas förmodade
utsträckningar mot djupet. Inom den befintliga brytningskoncessionen borrades
14 kärnborrhål, ca 3 400 meter. Analyserna av kärnsektioner från 8 hål mot den
Centrala mineraliseringen och från 2 hål mot Södra 1 mineraliseringen blev klara
under andra kvartalet. Resultatet visade att det behövdes ytterligare borrning
för att kunna definiera mineraltillgångarna mot djupet i den Centrala
mineraliseringen. Södra 1 mineralisering har, som resultat av de borrade hålen,
kunnat förlängas men är fortfarande inte avgränsad söderut. För ytterligare
detaljerad information om borresultaten se pressmeddelande daterat 5 juli,
2010.
Målsättningen med de genomförda undersökningarna i Ersmarksberget är att
definiera och verifiera en malmreserv som medger lönsam brytning. Preliminära
bedömningar, av det avslutade borrprogrammet, ger anledning att överväga
ytterligare borrningar för att säkerställa mineraliseringarnas guldhalter och
utsträckningar. Fullständig analysering och utvärdering av borresultaten pågår
och bedöms kunna färdigställas mot slutet av fjärde kvartalet i år. Om utfallet
är positivt kommer i första hand ytterligare hål att borras och därefter en
beräkning av mineraltillgångarna att göras.
Prognos
Mot bakgrund av det goda produktionsresultatet i Pahtavaara under tredje
kvartalet, och förutsatt att inga produktionsstörningar liknande de under
kvartal två 2010 inträffar, bedömer bolaget att den totala guldproduktionen från
Pahtavaaragruvan under 2010 kommer att uppgå till minst 22 500 ounces (700 kg).
Under kvartal två 2010 påverkades produktionen negativt av den kraftiga
vårfloden och ett mindre ras i gruvan.
Resultat
Omsättningen ökade kraftigt under tredje kvartalet 2010, jämfört med tredje
kvartalet 2009, och uppgick till 50,2 MSEK jämfört med 28,1 MSEK. Jämfört med
andra kvartalet 2010 ökade omsättningen med 9,8 MSEK. Ökningen jämfört med andra
kvartalet 2010 beror på högre guldproduktion och större leveranser av guld från
Pahtavaara. Totalt levererades 6 240 ounces guld från Pahtavaara under kvartalet
till ett genomsnittligt pris på 1 106 USD per ounce. Under andra kvartalet
levererades 4 206 ounces guld till ett genomsnittspris på 1 265 USD per ounce.
Det lägre erhållna priset under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet
beror på att mer middling- och flotationskoncentrat levererades i förhållande
till gravimetriskt koncentrat under kvartal tre. Betalningsvillkoren för
gravimetriskt koncentrat är mer fördelaktigt än för middling- och
flotationskoncentrat.
Verksamheten i Pahtavaara bidrog med en vinst före avskrivningar på 22,0 MSEK
under kvartalet. Den högre produktionen under tredje kvartalet resulterade i en
lägre enhetskostnad vilket bidrog till en förbättrad vinst i Pahtavaara jämfört
med första och andra kvartalen 2010. Cash cost minskade från 981 USD per ounce
under andra kvartalet 2010 till 624 USD per ounce. Underhållskostnader i
Ersmarksberget på 4,0 MSEK, prospekteringskostnader på 1,1 MSEK och
administrativa kostnader vid huvudkontoret på 3,9 MSEK reducerade
kvartalsvinsten i Pahtavaara. Koncernen redovisar under tredje kvartalet 2010 en
vinst före avskrivningar på 13,0 MSEK vilket kan jämföras med en förlust på
23,1 MSEK för motsvarande kvartal 2009 och en förlust på 2,4 MSEK för andra
kvartalet 2010.
Underhållskostnader i Ersmarksberget beror på att anrikningsverket måste
underhållas i avvaktan på produktionsstart och att verket för närvarande
fungerar som reningsanläggning för vattnet från gruvdammarna vid det gamla
dagbrottet.
Avskrivningar under kvartalet på 12,6 MSEK avser i huvudsak avskrivningar av
balanserade tillredningskostnader i Pahtavaara. Avskrivningarna är baserade på
antalet brutna ton i förhållande till den återstående befintliga malmbasen.
Jämfört med andra kvartalet 2010 ökade avskrivningarna i Pahtavaara med 3,1
MSEK. Den högre avskrivningsnivån förväntas bestå under fjärde kvartalet 2010.
Koncernens resultat för tredje kvartalet uppgick till -1,8 MSEK jämfört med
-28,4 MSEK för motsvarande period 2009. Det kraftigt förbättrade resultatet
beror i huvudsak på förbättrad produktion i Pahtavaara och därmed högre
lönsamhet.
Kassaflöden
De likvida medlen minskade under kvartalet med 28,9 MSEK. Kassaflödet från den
löpande verksamheten, före förändring av rörelsekapital, var positiv under
kvartalet och uppgick till 11,8 MSEK vilket kan jämföras med negativt 22,0 MSEK
för tredje kvartalet 2009. Pahtavaara genererade positivt kassaflöde från
verksamheten och bidrog med 22,0 MSEK, före förändring av rörelsekapital, under
kvartalet.
Investeringar under kvartalet uppgick till 15,2 MSEK varav Pahtavaara svarade
för 13,1 MSEK och kostnader relaterade till lönsamhetsstudien för Fäboliden
uppgick till 0,5 MSEK. Investeringar i Pahtavaara är huvudsakligen relaterade
till tillredningsarbeten när brytningen förflyttas till nya områden i gruvan.
Ett något högre varulager i Pahtavaara och lägre leverantörsskulder bidrog till
negativa rörelsekapitalförändringar under tredje kvartalet vilka netto uppgick
till 16,4 MSEK.
Under kvartalet amorterades finansiella lån uppgående till 8,9 MSEK.
Finansiell ställning
För att möjliggöra en framtida expansionsstrategi för Fäboliden, Ersmarksberget
och Pahtavaara fokuserar bolaget kraftigt på att förbättra kassaflödet och
stärka likviditeten. Ett åtgärdsprogram pågår som omfattar översyn av
gruvkostnader, personaluppsägningar och reducerade investeringar. Under det
tredje kvartalet inleddes en försäljningsprocess av Haverifyndigheten.
Ytterligare finansieringsbehov för att genomföra expansionsstrategin kan däremot
inte uteslutas. Likvida medel uppgick, per 30 september 2010, till 36,2 MSEK och
outnyttjade checkräkningskrediter till cirka 10,0 MSEK.
Moderbolaget
Försäljningen, som i huvudsak är intern, uppgick under tredje kvartalet 2010
till 0,3 MSEK. Rörelsekostnaderna är till stora delar koncerngemensamma
kostnader för geologi, administration och ledning och uppgick under tredje
kvartalet 2010 till 5,4 MSEK. Finansiella kostnader på 8,3 MSEK under tredje
kvartalet avser i huvudsak externa räntor och kursdifferenser på koncerninterna
lån.
Segmentsredovisad finansiell information
(Exklusive interna finansiella mellanhavanden)
Enhetskostnader och erhållna guldpriser
Juli - september, 2010
Januari - september, 2010
Guldpriset
Övrig information
Större kunder
Koncernens externa försäljning genereras, för närvarande, enbart från
Pahtavaaragruvan som producerar tre typer av guldkoncentrat: gravimetriskt
koncentrat, middling koncentrat och flotationskoncentrat. För närvarande skeppas
koncentraten till tre större kunder i Europa samt Asien.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Ett antal riskfaktorer kan ha en negativ inverkan på verksamheten i koncernen
och moderbolaget. Omvärldsfaktorer och interna faktorer kan komma att påverka
Lappland Goldminers ställning och tillväxtmöjligheter. Faktorer som kan komma
att påverka bolaget inkluderar bl.a. utveckling av guldpriset, valutarisker,
beräkningar av malmreserver och mineraltillgångar, ränterisker, likviditets- och
finansieringsrisker, el- och energipriser, nyckelpersoner och medarbetare,
tillstånd, miljöpåverkan och politiska risker. För ytterligare information om
risker och osäkerhetsfaktorer hänvisas till Lappland Goldminers årsredovisning
för 2009 sidan 23.
Miljö
Bolaget bedriver verksamhet där tillstånd från myndigheter i många fall är
nödvändiga. För ytterligare information avseende miljöpåverkan hänvisas till
Lappland Goldminers årsredovisning för 2009 sidan 23.
Medarbetare
Bolaget och dess dotterbolag har 82 anställda (2009 - 62) per 30 september
2010. Totalt förväntas bolaget inklusive dotterbolag ha cirka 75 anställda per
31 december 2010. Bolaget anlitar därutöver löpande konsulter och entreprenörer
i olika projekt. Bolaget sysselsätter totalt motsvarande ca 130 (2009 - 100)
heltidsanställda.
Datum för ekonomisk rapportering
Bokslutskommuniké för januari-december 2010 17 februari, 2011
Årsredovisning
Årsredovisningen finns på Bolagets hemsida med möjlighet för nedladdning eller
utskrift.
Redovisningsprinciper
Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34, Delårsrapportering och
enligt Årsredovisningslagen. Bolaget tillämpar IFRS 3r och IAS 27r men bedömer
att de inte har en väsentlig påverkan på redovisningen. Samma
redovisningsprinciper har tillämpats som i den senast avgivna årsredovisningen.
För detaljerad information beträffande redovisningsprinciperna hänvisas till
Årsredovisningen för 2009.
Lycksele, den 28 oktober 2010
Kjell Larsson
Verkställande direktör
Rapporten för januari - september 2010 har inte varit föremål för översiktlig
granskning av bolagets revisorer.
Telefonkonferens
Bolaget planerar att hålla en telefonkonferens med anledning av delårsrapporten
den 28 oktober 2010 kl. 14:00. Telefonnummer finns tillgängligt på bolagets
hemsidawww.lapplandgoldminers.se
För ytterligare information kontakta:
Kjell Larsson, VD, Tel: 0950-275 06, 070-385 03 57, E-
post:kjell.larsson@lgold.se
Anders Haker, CFO, Tel: 0708-108559, E-post:anders.haker@lgold.se
Pressmeddelandet (inklusive tabeller & grafisk) kan laddas ner från medföljande
länk:
[HUG#1456313]
Lappland Goldminers AB (publ): Delårsrapport Januari - september 2010
| Quelle: Lappland Goldminers AB
Anhänge
