Underskott för staten i mars


Statens betalningar visade ett underskott på 2,9 miljarder kronor i mars. Det var 11,4 miljarder kronor lägre än Riksgäldens prognos som var ett underskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden beror i huvudsak på lägre nettoutlåning till myndigheter och lägre räntebetalningar.

Statens primära lånebehov, exklusive nettoutlåningen, utvecklades totalt sett i linje med Riksgäldens februariprognos. Avvikelsen var 0,4 miljarder kronor. Skatteinkomsterna blev 5,0 miljarder kronor högre än beräknat. Det motverkades av högre utgifter, främst EU-avgiften, som blev 2,6 miljarder kronor högre än prognosen.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 8,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Det beror i huvudsak på förskjutningar i vidareutlåningen till Riksbanken mellan mars och april och påverkar inte helårsutfallet.  

Räntebetalningarna på statsskulden var 2,8 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen beror främst på lägre kursförluster i samband med byten av realobligationer samt betalningsförskjutningar mellan månader.

För tolvmånadersperioden till och med mars 2014 visade statens betalningar ett underskott på 43 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 247 miljarder kronor i slutet av mars.

Utfallet för april publiceras den 8 maj, kl. 09.30.

Frågor besvaras av:
Johan Sandberg, 08 613 47 37
 

Statens nettolånebehov
(miljoner kr)
Mars
2013
Mars
2014
12 mån.
Lånebehov, netto -5 810 2 870 43 141
  Primärt lånebehov -11 644 -1 219 27 503
  Räntor på statsskulden 5 834 4 089 15 639
  - Ränta på lån i svenska kronor 6 696 4 331 20 899
  - Ränta på lån i utländsk valuta -27 98 1 263
  - Realiserade valutakursdifferenser -835 -340 -6 523

Anhänge

Sveriges statsskuld mars 2014