Toppen är nådd


I de flesta utvecklade ekonomier förväntar vi oss lägre tillväxt under de
närmaste åren. Delvis beror detta på högre resursutnyttjande och mindre driv
från cykliska faktorer. Men det finns också strukturella faktorer som bidrar
till att hålla tillbaka tillväxten. Såväl produktiviteten som arbetskraften
utvecklas på många håll svagt. Mot denna bakgrund tycker vi det är rimligt med
ett huvudscenario som präglas av måttlig tillväxt, dämpad inflation och låga
räntor. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det finns betydande risker på
nedsidan.
I USA fortsätter ekonomin att expandera i ungefär samma takt som den
underliggande produktionskapaciteten. På efterfrågesidan har framför allt den
privata konsumtionen varit en viktig drivkraft. Givet fallande arbetslöshet,
låga räntor och stigande huspriser talar mycket för fortsatt robust
konsumtionstillväxt. Bidraget från investeringarna blir sannolikt mer modest,
något som får ses mot bakgrund av stagnerande vinster i takt med att den låga
arbetslösheten driver upp lönerna. Den politiska osäkerheten påverkar också det
ekonomiska klimatet i närtid. Vi tror dock inte på några dramatiska förändringar
efter valet.

Det stigande kapacitetsutnyttjandet kommer att få penningpolitiska konsekvenser.
Vi förväntar oss att Federal Reserve kommer att höja sin styrränta med en kvarts
procentenhet i december i år. Denna prognos bygger på förutsättningen att
inflationen fortsätter att stiga mot centralbankens riktpunkt på 2 procent,
vilket vi bedömer som troligt. Därefter räknar vi med att centralbanken kommer
att höja styrräntan med 25 punkter såväl 2017 som 2018. Vi har alltså ingen
radikal åtstramning i korten. Inte desto mindre tror vi att dollarn kan få lite
extra vind i seglen nästa år för att därefter försvagas igen relativt euron.

Euroområdet fortsätter att växa på i långsam takt. Trots den fortsatt höga
arbetslösheten i flera viktiga länder bedömer vi att konjunkturen håller på att
toppa. Som vi varit inne på tidigare bör detta främst ses som en konsekvens av
de strukturella problem valutaunionen dragits med under lång tid. Men det finns
också cykliska orsaker. Liksom i USA finns det dessutom anledning att oroa sig
för det politiska klimatet. Valen i Frankrike och Tyskland nästa år kan mycket
väl utvecklas till rysare för det europeiska samarbetet.

I detta läge förväntar vi oss bara mindre justeringar av ECB:s
tillgångsköpsprogram. När tillväxten saktar in under 2017 kommer pressen på ECB
att öka ytterligare. Vår tro är att detta kan leda till nya monetära
stimulansprogram, trots att ECB för närvarande verkar ganska avogt inställd till
sådana projekt.

För Storbritanniens del handlar mycket om Brexit. Premiärminister May har
indikerat att landet kommer att initiera utträdesförhandlingar i mars nästa år.
Den heta potatisen gäller den fria rörligheten av arbetskraft inom den interna
marknaden. Här verkar britterna ha intagit en mycket avvisande ståndpunkt, något
som utlöst en kraftig reaktion på valutamarknaden i form av ett rekordsvagt
pund. Vi förväntar oss att tillväxten avtar framöver och förblir låg under
prognosperioden fram till och med 2018. Trots detta tror vi inte på några
lättnader från Bank of England.

I Kina har läget stabiliserats och risken för en ekonomisk hårdlandning har
minskat. Vi räknar dock med att tillväxten fortsätter att avta. Den största
riskfaktorn är sannolikt den överhettade bostadsmarknaden. Vår bedömning är att
myndigheterna är väl medvetna om riskerna och att de har de verktyg som behövs
för att undvika alltför negativa konsekvenser för ekonomin.

I Indien tror vi på premiärminister Modis reformplaner för att öka
konkurrenskraften och förbättra infrastrukturen och räknar därför med fortsatt
stark tillväxt. De båda råvarubaserade ekonomierna Brasilien och Ryssland har
haft det motigt på senare år. Fallande exportpriser är den huvudsakliga
förklaringen. Efter att BNP backat i båda länderna under 2015 och 2016 bör de
kunna se fram emot viss tillväxt under åren som kommer.

De nordiska länderna påverkas mycket av det internationella klimatet. Delvis som
en följd av lite bättre utsikter för oljesektorn borde Norge kunna se fram emot
något högre tillväxt under prognosperioden. Finland utvecklas sidledes medan
Danmark inte ens kommer att kunna hålla jämna steg med euroområdet.

I Sverige, slutligen, räknar vi med att tillväxten hamnar nära den underliggande
trenden under kommande år. Hushållen förblir den viktigaste drivkraften. Vår tro
är att sysselsättningen bromsar in och att arbetslösheten stiger något. De
senaste årens höga asylinvandring och problemen med integrationen pekar på att
vi får se en växande obalans mellan vakanser och arbetssökande. Den höga
arbetslösheten för asylinvandrare och lågutbildade kommer att bli en av de
främsta utmaningarna för den ekonomiska politiken under åren som kommer.

Trots fortsatt många arbetslösa bedömer vi att ekonomin inte är långt ifrån
kapacitetstaket.
Inflationen stiger sannolikt i takt med kostnadstrycket. Vår prognos är att
inflationen närmar sig Riksbankens mål på 2 procent i slutet av 2018. Mot denna
bakgrund tror vi på en första räntehöjning på 25 punkter från Riksbanken i
slutet av 2017. I slutet av 2018 bör styrräntan ligga på 0,50 procent enligt vår
mening. Därmed ser vi potential för en gradvis förstärkning av kronan mot euron
framöver.

För ytterligare information kontakta:

Ann Öberg, Chefsekonom, +46 8 701 2837, +46 76 135 5815
Jimmy Boumediene, Prognosansvarig, +46 8 701 3068, +46 70 532 5187

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.se


Prognoser för real BNP-tillväxt

[image]

[image]

Ränteprognoser

[image]

[image]

[image]

Valutaprognoser

[image]

[image]

Anhänge

10109329.pdf