Överskott för staten i januari 2021
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 7,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 10,6 miljarder kronor.
Det primära saldot blev 15,8 miljarder kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 9 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror bland annat på att regleringen av kommunalskatteutbetalningarna avseende 2019 medförde en högre inbetalning från kommunerna till staten än beräknat. Regleringen görs mellan kommuner och staten i januari varje år och är en slutlig beräkning av kommunalskatten. Därutöver var utbetalningarna från ett antal myndigheter, bland andra universiteten och Skolverket, lägre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,4 miljarder kronor lägre än prognos.
Räntebetalningarna på statsskulden var 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat.
För tolvmånadersperioden till och med januari 2021 visade statens betalningar ett underskott på 209,8 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 270 miljarder kronor i slutet av januari.
Nya prognoser för 2021 och 2022 publiceras den 24 februari, kl. 09.30.
Utfallet för februari 2021 publiceras den 5 mars, kl. 09.30.
Kontakt
Pressfunktionen, 08 613 47 01
| Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor) | |||||
| Utfall januari | Prognos januari | Differens januari | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
| Budgetsaldo | 7 731 | -10 593 | 18 324 | 53 863 | -209 834 |
| Nettolånebehov1 | -7 731 | 10 593 | -18 324 | -53 863 | 209 834 |
| Primärt saldo3 | -2 570 | 13 243 | -15 813 | -48 109 | 163 972 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | -2 955 | -1 508 | -1 447 | -3 427 | 27 511 |
| Räntor på statsskulden | -2 207 | -1 143 | -1 064 | -2 327 | 18 352 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | -2 048 | -1 289 | -759 | -1 139 | 17 045 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | -45 | -64 | 19 | -133 | -943 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | -114 | 210 | -324 | -1 055 | 2 250 |
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2020). | |||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 21 oktober: Statsupplåning – prognos och analys 2020:3
Bilaga
