April - juni 2010
* Intäkterna uppgick till 40,3 MSEK (25,3 MSEK)
* Resultat före avskrivningar uppgick till -2,4 MSEK (-8,2 MSEK)
* Periodens resultat uppgick till -17,0 MSEK (-13,0 MSEK)
* Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,20 (-0,18)
* Guldproduktionen uppgick till 155 kg (170 kg)
Januari - juni 2010
* Intäkterna uppgick till 97,7 MSEK (45,6 MSEK)
* Resultat före avskrivningar uppgick till 2,7 MSEK (-28,1 MSEK)
* Periodens resultat uppgick till -17,8 MSEK (-38,0 MSEK)
* Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,21 (-0,57)
* Guldproduktionen uppgick till 335 kg (287 kg)
Översikt
Kommentarer från VD, Kjell Larsson
Under andra kvartalet har en uppdaterad mineralresursberäkning för
Fäbolidenprojektet färdigställts. Denna visar att guldinnehållet i de kända och
indikerade mineralresurserna vid en "cut-off" på 0,4 gram guld per ton uppgår
till nästan två miljoner ounces (1,95 Moz). Vi har reviderat tidplanen för
slutförandet av lönsamhetsstudien till andra kvartalet 2011 och är fortsatt
övertygade att Fäboliden kommer att utvecklas till en lönsam guldgruva med
produktion under många år framöver.
Pahtavaara har under kvartalet inte nått upp till vår produktionsplan vilket är
en besvikelse. Vi tvingades bryta i områden med lägre guldhalt pga en stark
vårflod och tillfälliga bergmekaniska problem. Därefter har produktionen
återigen normaliserats och vi nådde en produktion på 61 kg under juli månad.
Väsentliga händelser under andra kvartalet 2010.
* Produktionen i Pahtavaara uppgick under andra kvartalet 2010 till 155 kg
guld vilket var lägre än plan. Produktionen påverkades negativt av en stark
vårflod och tillfälliga bergmekaniska problem.
* Lappland Goldminers slutförde under april en till 100% garanterad
företrädesrättsemission av konvertibler. Konvertibelemissionen tillförde
bolaget 122,2 MSEK före emissionskostnader och 118,2 MSEK efter
emissionskostnader. Konvertiblerna upptogs till handel på Nasdaq OMX First
North den 24 maj 2010. För fullständig information avseende emissionen och
villkoren hänvisas till bolagets pressmeddelande den 19 februari 2010 samt
bolagets prospekt daterat 29 mars 2010.
* Lappland Goldminers årsstämma avhölls den 19 maj 2010. Till styrelsen
omvaldes Ulf Ericsson, Pia Gideon och Lars-Olof Nilsson samt nyvaldes Peter
Edwall och Lars-Göran Ohlsson. Till styrelsens ordförande omvaldes Ulf
Ericsson. För ytterligare information om bolagsstämmans beslut hänvisas till
pressmeddelande daterat 20 maj 2010.
Händelser efter rapportperiodens utgång.
* Den 5 juli 2010 meddelade Lappland Goldminers att Golder Associates slutfört
en beräkning av mineralresurserna i Fäbolidenfyndigheten. Denna visar att de
kända och indikerade mineralresurserna vid en "cut-off" på 0,4 gram guld per
ton uppgår till 57,8 miljoner ton med 1,05 gram guld per ton och 2,81 gram
silver per ton. Dessutom tillkommer en antagen mineralresurs på 32,4
miljoner ton med 1,04 gram guld per ton och med 3,37 gram silver per ton.
Den nya beräkningen visar att såväl tonnage som guldhalter i de kända och
indikerade mineralresurserna är lägre än i tidigare redovisade beräkningar
från 2008. Se även sida fyra i denna rapport.
Guldhalterna i de nya mineralresursen har resulterat i att alternativa
metoder för selektiv ovan- och underjordsbrytning kommer att granskas samt
att en optimal produktionsnivå kommer att fastställas i
feasibility-studien. Dessa tillkommande studier innebär att
feasibility-studien kommer att ta längre tid att slutföra. En slutlig
avrapportering beräknas kunna ske först under andra kvartalet 2011 istället
för tredje kvartalet 2010 som tidigare meddelats.
Produktion
Pahtavaara
Guldhalten i den brutna och till verket levererade malmen (ROM) var under senare
delen av andra kvartalet 2010 lägre än den som förutsatts i produktionsplanen.
Huvudsakligen beror den lägre guldhalten på den kraftiga vårfloden som i
kombination med ett mindre ras tillfälligt förhindrade produktionen från två av
brytningsfronterna i den rikare malmen. Detta medförde att den planerade
produktionen från dessa fick ersättas med fattigare malm. Bortsett från att den
lägre guldhalten i malmen har medfört ett något sämre utbyte än det som
förväntades med rikare malm har produktionen i anrikningsverket fungerat väl.
Svårigheten med att hålla de prognostiserade halterna beror dels på att det i
dagsläget finns för få angreppsställen till de rika malmerna vilket gör
produktionen känslig för driftstörningar dels på oregelbundet varierande
guldhalter i malmkropparna. Driftsledningen och gruvans geologer arbetar
intensivt med att optimera brytningen och öka kännedomen om malmerna för att
därigenom bättre kunna följa uppgjorda produktionsplaner.
Kärnborrning under jord har pågått sedan april 2008 för att öka malmreserver och
mineraltillgångar och i år planerar bolaget att borra ca 20 000 meter, ungefär
samma mängd som 2009. Bolaget anser att gruvans närområde är underprospekterat
och därför startades systematisk prospektering kring dagbrotten i juni 2009.
Totalt borrades 5 700 meter ovanjord. Största delen borrades mot
Länsimineraliseringen som ligger nord-väst om och i anslutning till de gamla
dagbrotten.
De ytnära delarna av Länsimineraliseringen, har undersökts med 31 kärnborrhål
och 13 kaxborrhål (RC) (totalt 4 700 meter). Kända och indikerade
mineralresurser beräknade med en "cut-off" på 2,0 gram guld per ton uppgår till
60,0 tusen ton med 2,97 gram guld per ton, se tabell nedan. Beräkningarna har
genomförts av T. Lindholm (GeoVista AB) som är oberoende konsult och
Kvalificerad person (QP) enligt Svemins, FinnMins och JORCs regelverk.
Mineralresurser i Länsiförekomsten vid cut-off 2,0 gram per ton - för
ytterligare information, se pressmeddelande daterat 5 juli, 2010.
Analyserna är gjorda hos Labtium Oy som är ackrediterad av FINAS (T025).
Proverna är analyserade med Fire Assay, Labtium kod 705A och med Aqua Regia ICP,
Labtium kod 511P.
Mineraliseringen är fortfarande öppen mot nordväst och mot djupet. Ett
borrprogram omfattande 6000 meter varav majoriteten kommer att borras mot
Länsimineraliseringen har påbörjats i juni.
Ersmarksberget
Under fjärde kvartalet 2009 återupptogs borrprogrammet för att undersöka de
sedan tidigare identifierade Centrala och Södra 1 mineraliseringarnas förmodade
utsträckningar mot djupet. Inom den befintliga brytningskoncessionen borrades
14 kärnborrhål, ca 3 400 meter. Analyserna av kärnsektioner från 8 hål mot den
Centrala mineraliseringen och från 2 hål mot Södra 1 mineraliseringen blev klara
under andra kvartalet. Resultatet visade att det behövdes ytterligare borrning
för att kunna definiera en mineraltillgång mot djupet i den Centrala
mineraliseringen. Södra 1 mineralisering har kunnat förlängas och är fortfarande
inte avgränsad söderut. För ytterligare detaljerad information om borresultaten
se pressmeddelande daterat 5 juli, 2010.
Målsättningen med de genomförda och planerade undersökningarna i Ersmarksberget
är att definiera och verifiera en malmreserv som medger lönsam brytning.
Preliminära bedömningar, av det pågående borrprogrammet, under senare delen av
juli ger anledning att överväga ytterligare borrningar för att säkerställa
mineraliseringarnas guldhalter och utsträckningar. Om utfallet av borrningarna
är positivt kommer en beräkning av mineralresurserna att göras. Det pågående
borrprogrammet beräknas vara avslutat under augusti och en
mineralresursberäkning baserad på det pågående programmet bedöms kunna vara
slutförd innan utgången av fjärde kvartalet 2010.
Fäboliden
Golder Associates, som är ett internationellt välrenommerat konsultbolag, har nu
slutfört en beräkning av mineralresurserna vilken tillsammans med investerings-
och driftkostnader kommer att ligga till grund för den malmberäkning som kommer
att rapporteras i lönsamhetsstudien (feasibilitystudien).
Den uppdaterade mineralresursberäkningen visar att de kända och indikerade
mineralresurserna vid en "cut-off" på 0,4 gram guld per ton uppgår till 57,8
miljoner ton med 1,05 gram guld per ton och 2,81 gram silver per ton. Dessutom
tillkommer en antagen mineralresurs på 32,4 miljoner ton med 1,04 gram guld per
ton och med 3,37 gram silver per ton. Som framgår av tabellen nedan visar den
nya beräkningen att såväl tonnage som guldhalter i de kända och indikerade
mineralresurserna är lägre än i tidigare redovisade beräkningar från 2008.
Mineralresurserna i Fäboliden beräknade med en "cut-off" på 0,4 gram guld per
ton.
Analyserna är gjorda hos ALS Chemex med Fire Assay, ALS Chemex kod AA-Au26 eller
AA-Au15 och med Aqua Regia, ALS Chemex kod ME-ICP41. Äldre hål är analyserade
hos SGS laboratoriet med Fire Assay, SGS kod FA30 och FA50 och Agua Regia, SGS
kod ICP70. De tidigaste hålen är analyserade hos Bolidens Mineral laboratorie.
Mineralresursberäkningen har utförts av Mr. J. Alvarez, Ms. A. Harrison and Ms.
F. Jones (Golder Associatesv (UK) Ltd) och granskats av Dr. B. Shaw och Mr. A.
Miller (Golder Associates Pty Ltd). Mr. J. Alvarez är kompetent person (CP)
enligt JORC-koden.
Den nya beräkningen av mineralresurserna har resulterat i att alternativa
metoder för selektiv ovan- och underjordsbrytning kommer att granskas samt att
en optimal produktionsnivå kommer att fastställas i lönsamhetsstudien. Dessa
tillkommande studier innebär att lönsamhetsstudien kommer att ta längre tid att
slutföra. En slutlig avrapportering beräknas kunna ske först under andra
kvartalet 2011. För ytterligare information se pressmeddelande daterat 5 juli,
2010.
Det har under senare tid förekommit diskussioner huruvida EU kommissionen har
för avsikt att utfärda ett allmänt förbud mot användande av natriumcyanid inom
gruvindustrin efter ett beslut i Europaparlamentet. Den 23 juni, 2010,
publicerade EUs miljökommissionär ett uttalande på kommissionens vägnar att ett
förbud inom EU inte är aktuellt då det skulle förhindra användandet av
natriumcyanid i redan säkra miljöer. Vi bedömer därför att ett cyanidförbud som
negativt skulle kunna påverka Fäbolidenprojektet inte är aktuellt.
Prognos
I Pahtavaara har guldhalten i den brutna och till verket transporterade malmen
(ROM) under första halvåret 2010 varit lägre än den som beräknats i
produktionsplanen. De tillfälliga problem, som redovisats under avsnittet om
Pahtavaara i denna rapport, i kombination med att guldhalterna i de brytvärda
malmkropparna på kort sikt visat sig vara svårbedömda och varierande har medfört
att prognosen för guldproduktion i Pahtavaara för 2010 har justerats ner från
minst 800 kg guld till minst 675 kg guld.
Resultat
Omsättningen ökade under andra kvartalet 2010, jämfört med andra kvartalet
2009, och uppgick till 40,3 MSEK jämfört med 25,3 MSEK. Jämfört med första
kvartalet 2010 minskade omsättningen med 17,0 MSEK. Minskningen jämfört med
första kvartalet 2010 beror på lägre guldproduktion och lägre leveranser av guld
från Pahtavaara. Totalt levererades 131 kg guld från Pahtavaara under kvartalet
till ett genomsnittligt pris på 1 265 USD per ounce. Under första kvartalet
levererades 219 kg guld till ett genomsnittspris på 1 133 USD per ounce från
Pahtavaara.
Verksamheten i Pahtavaara bidrog med en vinst före avskrivningar på 9,3 MSEK
under kvartalet. Den lägre produktionen under andra kvartalet resulterade i en
högre enhetskostnad vilket bidrog till en lägre vinst i Pahtavaara jämfört med
första kvartalet 2010. Cash cost ökade från 840 USD per ounce till 981 USD per
ounce. Underhållskostnader i Ersmarksberget på 5,0 MSEK, prospekteringskostnader
på 1,7 MSEK och administrativa kostnader vid huvudkontoret på 4,9 MSEK
motverkade kvartalsvinsten i Pahtavaara. Koncernen redovisar under andra
kvartalet 2010 en förlust före avskrivningar på 2,4 MSEK vilket kan jämföras med
en förlust på 8,2 MSEK för motsvarande kvartal 2009.
Underhållskostnader i Ersmarksberget beror på att anrikningsverket måste
underhållas i avvaktan på produktionsstart och att verket för närvarande
fungerar som reningsanläggning för vattnet från gruvdammarna vid det gamla
dagbrottet. Vattennivåerna under andra kvartalet var relativt höga på grund av
snösmältningen vilket ökade kostnaderna med 0,8 MSEK jämfört med första
kvartalet 2010.
Avskrivningar under kvartalet på 9,6 MSEK avser i huvudsak avskrivningar av
balanserade tillredningskostnader i Pahtavaara. Avskrivningarna är baserade på
antalet brutna ton i förhållande till den återstående befintliga malmbasen.
Jämfört med första kvartalet 2010 ökade avskrivningarna med 3,3 MSEK vilket
beror på ökad malmproduktion. Antalet brutna ton ökade med 25 244 ton jämfört
med första kvartalet 2010.
Koncernens resultat för andra kvartalet uppgick till -17,0 MSEK jämfört med
-13,0 MSEK för motsvarande period 2009. Under andra kvartalet 2010 genomförde
Lappland Goldminers en emission av konvertibler. Majoriteten av
emissionskostnaderna, 2,9 MSEK, har enligt IFRS regler belastat andra kvartalets
resultat och redovisats som finansiella kostnader. Resterande del av
emissionskostnaderna, 1,2 MSEK, har redovisats direkt mot eget kapital.
Kassaflöden
De likvida medlen ökade under kvartalet med 50,6 MSEK. Kassaflödet från den
löpande verksamheten, före förändring av rörelsekapital, var negativt under
kvartalet med 4,2 MSEK vilket kan jämföras med negativt 10,7 MSEK för andra
kvartalet 2009. Pahtavaara genererade positivt kassaflöde från verksamheten och
bidrog med 9,3 MSEK, före förändring av rörelsekapital, under kvartalet.
Investeringar under kvartalet uppgick till 20,4 MSEK varav Pahtavaara svarade
för 12,3 MSEK och kostnader relaterade till lönsamhetsstudien för Fäboliden
uppgick till 5,6 MSEK. Investeringar i Pahtavaara är huvudsakligen relaterade
till tillredning när brytningen förflyttas till nya områden i gruvan.
Ett något högre varulager i Pahtavaara och lägre leverantörsskulder bidrog till
negativa rörelsekapitalförändringar under andra kvartalet vilka netto uppgick
till 11,4 MSEK.
Den under andra kvartalet 2010 avslutade konvertibelemissionen genererade 118,2
MSEK efter garantiprovisioner och emissionskostnader. Under kvartalet
amorterades finansiella lån uppgående till 32,0 MSEK.
Finansiell ställning
Bolagets finansiella ställning har under kvartalet förstärkts genom
konvertibelemissionen men påverkats negativt av produktionsbortfallet i
Pahtavaara. Bolaget har inlett en översyn av struktur och kostnader för att
förstärka likviditeten. En försäljningsprocess av Haverifyndigheten har inletts.
Ytterligare finansieringsbehov för att genomföra expansionsstrategin kan inte
uteslutas. Likvida medel uppgick, per 30 juni 2010, till 65,0 MSEK.
Moderbolaget
Försäljningen, som i huvudsak är intern, uppgick under andra kvartalet 2010 till
0,2 MSEK. Rörelsekostnaderna är till stora delar koncerngemensamma kostnader för
geologi, administration och ledning och uppgick under andra kvartalet 2010 till
7,0 MSEK. Finansiella kostnader på 8,7 MSEK under andra kvartalet avser i
huvudsak externa räntor, kostnader i samband med emission och kursdifferenser på
koncerninterna lån.
Segmentsredovisad finansiell information
(Exklusive interna finansiella mellanhavanden)
Enhetskostnader och erhållna guldpriser
April - juni
Januari - juni, 2010
Guldpriset
Övrig information
Större kunder
Koncernens externa försäljning genereras, för närvarande, enbart från Pahtavaara
gruvan. Gruvan i Pahtavaara producerar tre typer av guldkoncentrat -
gravimetriskt koncentrat, middling koncentrat och flotationskoncentrat. För
närvarande skeppas koncentratet till tre större kunder belägna i Europa samt
Asien.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Ett antal riskfaktorer kan ha en negativ inverkan på verksamheten i koncernen
och moderbolaget. Omvärldsfaktorer och interna faktorer kan komma att påverka
Lappland Goldminers ställning och tillväxtmöjligheter. Faktorer som kan komma
att påverka bolaget inkluderar bl.a. utveckling av guldpriset, valutarisker,
beräkningar av malmreserver och mineraltillgångar, ränterisker, likviditets- och
finansieringsrisker, el- och energipriser, nyckelpersoner och medarbetare,
tillstånd, miljöpåverkan och politiska risker. För ytterligare information om
risker och osäkerhetsfaktorer hänvisas till Lappland Goldminers årsredovisning
för 2009 sidan 23.
Miljö
Bolaget bedriver verksamhet där tillstånd från myndigheter i många fall är
nödvändiga. För ytterligare information avseende miljöpåverkan hänvisas till
Lappland Goldminers årsredovisning för 2009 sidan 23.
Medarbetare
Bolaget och dess dotterbolag har 77 anställda (2009 - 62). Bolaget anlitar
därutöver löpande konsulter och entreprenörer i olika projekt. Bolaget
sysselsätter totalt motsvarande ca 130 (2009 - 100) heltidsanställda.
Datum för ekonomisk rapportering
Delårsrapport januari-september 2010 28 oktober 2010
Årsredovisning
Årsredovisningen finns på Bolagets hemsida med möjlighet för nedladdning eller
utskrift.
Redovisningsprinciper
Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34, Delårsrapportering och
enligt Årsredovisningslagen. Bolaget tillämpar IFRS 3r och IAS 27r men bedömer
att de inte har en väsentlig påverkan på redovisningen. Samma
redovisningsprinciper har tillämpats som i den senast avgivna årsredovisningen.
För detaljerad information beträffande redovisningsprinciperna hänvisas till
Årsredovisningen för 2009.
Styrelsen försäkrar att denna halvårsrapport ger en rättvisande översikt av
moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver
väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som
ingår i koncernen står inför.
Lycksele, den 12 augusti 2010
Ulf Ericsson Peter Edwall Pia Gideon
Ordförande Ledamot Ledamot
Lars Olof Nilsson Lars-Göran Ohlsson
Ledamot Ledamot
Kjell Larsson
Verkställande direktör
Rapporten för januari - juni 2010 har översiktligt granskats av bolagets
revisorer.
Telefonkonferens
Bolaget planerar att hålla en telefonkonferens med anledning av delårsrapporten
den 19 augusti 2010 kl. 15:00. Telefonnummer kommer att finnas tillgängligt på
bolagets hemsidawww.lapplandgoldminers.se
För ytterligare information kontakta:
Kjell Larsson, VD, Tel: 0950-275 06, 070-385 03 57,
E-post:kjell.larsson@lgold.se
Anders Haker, CFO, Tel: 0708-108559, E-post:anders.haker@lgold.se
REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT UPPRÄTTAD I
ENLIGHET MED IAS 34 OCH 9 KAP ÅRSREDOVISNINGLAGEN. (1995:1554)
Till styrelsen och verkställande direktören för Lappland Goldminers AB (publ)
Inledning
Jag har utfört en översiktlig granskning av delårsrapport för Lappland
Goldminers AB (publ) per 30 juni 2010 och den sexmånadersperiod som slutade per
detta datum. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med IAS 34 och
årsredovisningslagen. Mitt ansvar är att uttala en slutsats om denna
delårsrapport grundad på min översiktliga granskning.
Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning
Jag har utfört min översiktliga granskning i enlighet med Standard för
översiktlig granskning (SÖG) 2410 Översiktlig granskning av finansiell
delårsinformation utförd av företagets valda revisor. En översiktlig granskning
består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga
för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning
och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning
har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den
inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS
och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en
översiktlig granskning gör det inte möjligt för mig att skaffa mig en sådan
säkerhet att jag blir medveten om alla viktiga omständigheter som skulle kunna
ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad
på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad
slutsats grundad på en revision har.
Slutsats
Grundat på min översiktliga granskning har det inte kommit fram några
omständigheter som ger mig anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt
väsentligt, är upprättad för koncernens del i enlighet med IAS 34 och
årsredovisningslagen samt för moderbolagets del i enlighet med
årsredovisningslagen.
Lycksele den 12 augusti 2010
Bruno Holmkvist
Auktoriserad revisor
Pressmeddelandet (inklusive tabeller & grafisk) kan laddas ner från medföljande
länk:
[HUG#1437364]
Lappland Goldminers AB (publ): Delårsrapport Januari - juni 2010
| Source: Lappland Goldminers AB
Attachments
