Underskott för staten i juni 2021
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,0 miljarder kronor i juni. Det var ett mindre underskott än Riksgäldens prognos där underskottet beräknades till 35,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än förväntat, vilket motverkade att det primära saldot samtidigt var lägre än i prognos.
Det primära saldot var 1,7 miljarder kronor lägre än i prognos. Det beror främst på att skatteinkomsterna var ca 3,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Samtidigt var dock flera myndigheters utgifter, däribland Skolverkets och Sidas, lägre än beräknat, vilket delvis motverkades av att EU-avgiften var högre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 2,7 miljarder kronor lägre än i prognos. Det beror främst på högre inlåning från Pensionsmyndigheten.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor lägre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med juni 2021 visade statens betalningar ett underskott på 98,9 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 227 miljarder kronor i slutet av juni.
Utfallet för juli 2021 publiceras den 6 augusti kl. 09.30.
Preliminärt datum för publicering av nya prognoser för åren 2021–2023 är den 27 oktober.
Kontakt
Pressfunktionen, 08 613 47 01
Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor) | |||||
Utfall | Prognos | Differens | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
Budgetsaldo | -33 997 | -35 255 | 1 258 | 1 259 | -98 858 |
Nettolånebehov | 33 997 | 35 255 | -1 258 | -1 259 | 98 858 |
Primärt saldo3 | 37 554 | 35 865 | 1 690 | 4 065 | 107 953 |
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | -7 590 | -4 879 | -2 711 | -4 593 | -20 846 |
Räntor på statsskulden | 4 033 | 4 269 | -236 | -732 | 11 751 |
- Ränta på lån i svenska kronor | 3 954 | 4 114 | -160 | -577 | 14 074 |
- Ränta på lån i utländsk valuta | -53 | -29 | -25 | -22 | -670 |
- Realiserade valutakursdifferenser | 132 | 184 | -51 | -133 | -1 653 |
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. | |||||
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. |
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 maj: Statsupplåning prognos och analys 2021:2
Bilaga