Börsmeddelande 25.7.2024
FINGRIDKONCERNENS HALVÅRSRAPPORT 1.1.-30.6.2024
Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Halvårsrapporten har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2023. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.
- Leveranssäkerheten i Fingrids stamnät var hög, 99,9995 (99,99991) procent. Via Fingrids nät överfördes 82 (81) procent av den totala överföringsvolymen i Finland. Elförbrukningen i Finland steg till 42,7 (39,9) terawattimmar.
- Bolagets investeringsprogram framskrider enligt planerna och investeringarna var större än föregående år. Bolaget uppskattar att bruttoinvesteringarna under de kommande fyra åren kommer att uppgå till cirka två miljarder euro, varav nästan hälften är bundna.
- Mängden förnybar produktionskapacitet som är ansluten till stamnätet ökade med 585 (772) MW. Antalet förfrågningar om anslutning av nya projekt till stamnätet fortsatte att öka.
- Omsättningen januari–juni var betydligt högre jämfört med året innan. Balanstjänsternas andel av bolagets omsättning var 57 (56) procent. Stamnätsinvesteringarna, utvidgningen av verksamheten och det väderberoende elsystemet har gett upphov till ökade kostnader för bolaget.
- Flaskhalsintäkterna användes till förmån för kunderna, och bolaget beslutade att inte uppta stamnätsavgifter för januari, februari och juni. Detta och de ökade kostnaderna kompenserades i bolagets resultat genom en allokering av flaskhalsintäkter på 274,9 (139,0) miljoner euro.
- Rörelseresultatet exklusive förändringen av det verkliga värdet på derivat förknippade med den operativa verksamheten uppgick till 150,9 (87,1) miljoner euro. Bolagets tillåtna avkastning har stigit som en följd av den höjda räntenivån och ett omfattande investeringsprogram. Resultatet före skatt var 115,7 (-85,0) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning hölls stabil.
| NYCKELTAL, MEUR | 1-6/24 | 1-6/23 | förändring i % | 1-12/23 | |
| Omsättning | 746,7 | 554,8 | 34,6 | 1 193,2 | |
| Rörelseresultat * | 150,9 | 87,1 | 73,2 | 186,1 | |
| Resultat före skatter * | 147,4 | 85,3 | 72,8 | 186,0 | |
| Räkenskapsperiodens resultat | 92,6 | -67,9 | 236,2 | 1,2 | |
| Nettokassaflöde från den löpande verksamheten | 111,3 | 174,8 | -36,3 | 219,3 | |
| Erhållna flaskhalsintäkter | 139,2 | 124,9 | 11,4 | 317,0 | |
| Investeringar, brutto | 198,0 | 130,7 | 51,5 | 322,0 | |
| Räntebärande nettoskulder | 700,1 | 353,2 | 98,2 | 535,2 | |
| * Exklusive värdeförändringar på derivat | |||||
Verkställande direktörens översikt: Fortsatta framsteg mot ett renare energisystem – investeringar i den gröna omställningen behövs på samtliga nivåer
”Fingrids prognoser visar att elproduktionen och elförbrukningen kommer att fortsätta att öka, och att Finland är i ett gynnsamt läge för gröna investeringar. Antalet förfrågningar om anslutning av elproduktion till stamnätet fortsätter att öka. De nya förfrågningarna omfattade cirka 50 GW under första halvan av året. Investeringar i elproduktionen har gjorts under lång tid både vad gäller vind- och solkraft, men nu har också flera investeringar i ökad elförbrukning kommit igång, såsom investeringar i elpannor, datacenter och ellager.
Det växande behovet av elöverföring och stamnätsanslutningar har tagits upp i den offentliga debatten. Elproduktionen och elförbrukningen sker i geografiskt åtskilda områden, vilket skapar ett ökat behov av elöverföring. Utöver behovet av överföring av el från vindkraften i västra Finland har diskussionen handlat om överförings- och anslutningsbehoven i östra Finland, huvudstadsregionen och för havsbaserad vindkraft. Fingrid har samarbetat med flera aktörer för att hitta lösningar både för östra Finland och huvudstadsregionen och offentliggjorde i juni en teknisk utredning av anslutning av havsbaserad vindkraft till stamnätet.
Stamnätet byggs ut i rekordtakt. Under rapporteringsperioden inledde Fingrid bland annat arbetet med att stärka Insjölinjen mellan Vaala och Jorois och fattade beslut om att bygga en 400 kilovolts kraftledning som en del av projektet Flacklandslinjen. Även i huvudstadsregionen gjordes framsteg i arbetet med att utöka överförings- och anslutningskapaciteten – i Helsingfors inleddes bygget av en jordkabelförbindelse, och beslut fattades för att investera i en utvidgning av Rosendals elstation.
För att göra det möjligt att ansluta till stamnätet snabbare än tidigare samt för att göra användningen av det befintliga stamnätet så effektiv som möjligt har Fingrid förberett en ny servicenivåmodell för stamnätet och förslag på ändringar i principerna för anslutningsavgifter.
Det omfattande investeringsprogrammet för stamnätet, som utgår från kund- och överföringsbehoven, och det växande och alltmer väderberoende elsystemet ger upphov till ökade kostnader för Fingrid. Därför har Fingrid beslutat att ta ut stamnätsavgifter av sina kunder enligt gällande prissättning för juli–december 2024.
Att elsystemet förändras innebär att också elmarknaden behöver utvecklas. I juni infördes en ny energimarknadsplats för automatiska frekvensåterställningsreserver i Finland, vilket möjliggör handel närmare tidpunkten då elen används och ökar utbudet av denna typ av reserv. Även på de europeiska intradagsmarknaderna infördes en reform i juni – en auktion som hålls tre gånger om dygnet för att komplettera den kontinuerliga handeln.”
Ekonomiskt resultat och finansiering
Koncernens omsättning januari–juni växte i och med att kostnaderna för Fingrids verksamhet ökade. Verksamhetens ökade kostnader berodde på det omfattande investeringsprogrammet för stamnätet, elsystemets tillväxt, den alltmer väderberoende elproduktionen samt åtgärderna för att säkra elöverföringens höga kvalitet under de snabba förändringsprocesserna. Balansering av elsystemet orsakar större fluktueringar i bolagets omsättning än tidigare, vilket beror på en kraftig ökning av väderberoende elproduktion, prognososäkerhet för elproduktion och elförbrukning samt situationer med bristande tillgång till reglerkapacitet. Prissättningen av Fingrids tjänster följer kostnadsutvecklingen och verksamhetens tillåtna avkastning över tid. Användningen av erhållna flaskhalsintäkter för att täcka stamnätsverksamhetens ökade kostnader och stamnätsavgifterna har bidragit till att jämna ut säsongsvariationerna i bolagets resultat och gett en jämnare prissättning för kunderna.
Balanstjänsternas omsättning ökade i förhållande till jämförelseperioden och utgjorde 56 procent av hela koncernens omsättning. Intäkterna från stamnätsavgifter och anslutningsavgifter förblev på samma nivå som under jämförelseperioden. Fingrid slopade stamnätsavgifterna för januari, februari och juni. Elförbrukningen i Finland, som ligger till grund för stamnätsintäkterna, var 42,7 (39,9) terawattimmar under 2024. Fingrids flaskhalsintäkter från gränsförbindelser uppgick till 139,2 (124,9) miljoner euro, varav Fingrids andel är 112,9 (90,0) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna allokerades till en omsättning på 234,2 (94,6) miljoner euro för att täcka slopade stamnätsavgifter och ökade verksamhetskostnader samt till övriga rörelseintäkter på 40,7 (44,4) miljoner euro för att täcka kostnader för gränsöverföringsrättigheter och överföringskapacitet.
Koncernens kostnader exklusive värdeförändringar på råvaruderivat uppgick till 637,9 (513,0) miljoner euro. På grund av en ökad mängd balansavvikelser och det högre priset på reglerkraft steg kostnaderna för köpt balansel till 307,1 (236,5) miljoner euro. Fingrids verksamhetskostnader exklusive inköp av balansel och kostnaderna för överföringsrättigheter över gränsen mellan Estland och Finland har stigit i förhållande till jämförelseperioden och uppgår till 304,5 (241,6) miljoner euro. Kostnadsökningen berodde bland annat på utvidgningen av verksamheten till följd av tillväxten och förändringen av elsystemet, fluktuationerna i elpriset och i överföringssituationer som ökar kostnaderna för förlustel samt det växande behovet av reserver för att säkra stamnätets driftsäkerhet och effektbalans. Koncernens kostnader presenteras närmare i tabellen Kostnader i halvårsrapporten.
Under rapporteringsperioden ökade bolagets totala investeringar till 198,0 (130,7) miljoner euro i och med ökande investeringar för att möjliggöra utökad elproduktion och elförbrukning samt den gröna omställningen i Finland. Utvecklingsplanen för stamnätet för de kommande tio åren omfattar fyra miljarder euro. Bolaget uppskattar att antalet bruttoinvesteringar kommer att uppgå till cirka två miljarder euro under de kommande fyra åren, inklusive innevarande år. Investeringsförbindelserna för kommande betalningsposter den 30 juni 2024 uppgick till 848 miljoner euro.
Koncernens rörelseresultat exklusive förändringen av det verkliga värdet på derivat var 150,9 (87,1) miljoner euro. Koncernens resultat före skatt uppgick till 115,7 (-85,0) miljoner euro. Förbättringen i rapporteringsperiodens resultat i förhållande till jämförelseperioden berodde på högre tillåten avkastning på grund av ökningen av bolagets investeringar och höjningen av räntenivån samt förändringen av det verkliga värdet på elderivat. Rapporteringsperiodens resultat var 92,6 (-67,9) miljoner euro och totalresultatet 92,6 (-68,0) miljoner euro. Vid utgången av räkenskapsperioden var soliditetsgraden 18,7 (31.12.2023: 20,1) procent.
Koncernens finansiella nettokostnader under perioden januari–juni var 9,4 (6,1) miljoner euro. De finansiella nettokostnaderna steg i och med ökade skulder. Ökningen av de finansiella nettokostnaderna dämpades av ökade finansieringsintäkter från likvida och finansiella tillgångar samt realiserade räntesäkringar. Förändringen av det verkliga värdet på finansiella derivatinstrument var 5,5 miljoner euro negativ (3,7 miljoner euro negativ).
De räntebärande lånen uppgick till 1 308,0 (31.12.2023: 998,1) miljoner euro, varav 1 060,9 (654,7) miljoner euro utgjordes av långfristiga och 247,1 (343,5) miljoner euro av kortfristiga lån.
Under rapporteringsperioden minskade bolagets likvida tillgångar på grund av att flaskhalsintäkterna användes till att slopa stamnätsavgifter och för att täcka de ökade kostnaderna för stamnätsverksamheten. De likvida medlen och de övriga finansiella tillgångarna uppgick 30.6.2024 till totalt 529,0 (387,0) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning hölls stabil.
Kunder
Enligt de uppdaterade prognoserna för elproduktionens och elförbrukningens utveckling som Fingrid offentliggjorde under våren kommer både förbrukningen och produktionen av el i Finland att öka betydligt under detta årtionde. Tillväxten kommer främst att drivas på av industriella processer, elektrifiering av uppvärmningen av byggnader samt elförbrukning inom väteekonomin.
Prognosen för produktion av vindkraft under de närmaste åren visar på en något långsammare tillväxt än tidigare prognoser. För solkraft har tillväxtprognosen däremot stigit, i synnerhet för de närmaste åren. Tillväxttrenderna för vind- och solkraft på längre sikt är i stort sett oförändrade, och de kommer att bidra till en kraftig tillväxt av elsystemet.
Antalet förfrågningar om anslutning av elproduktion har ökat kraftigt jämfört med samma tidpunkt förra året. Förfrågningarnas totalkapacitet uppgår nu till 411 GW, varav 49 GW utgörs av förfrågningar som inkommit under rapporteringsperioden. Den största delen av förfrågningarna gäller landbaserad vindkraft, men även antalet anslutningsförfrågningar som gäller havsbaserad vindkraft och solkraftverk har ökat. Under första halvåret 2024 anslöts 585 MW (772 MW) ny förnybar produktion till elnätet.
Den ökade produktionen av ren energi och säker elöverföring har märkbart påverkat även industrins efterfrågan på elförbrukning. På flera platser i Finland planeras och pågår ett antal olika projekt relaterade till ren elförsörjning inom vätgasindustrin, datacenter, uppvärmning och metallindustrin. Under våren publicerades viktiga nya investeringsplaner.
Under rapporteringsperioden publicerade Fingrid en utredning av möjligheterna för anslutning av havsbaserad vindkraft till stamnätet. I utredningen framkom fem områden där stora havsbaserade vindkraftparker skulle kunna anslutas tekniskt till Fastlandsfinlands stamnät: Ulvsby, Närpes, Vasa, Brahestad och Reso. Även Ingå är ett möjligt område för stamnätsanslutning, om det blir möjligt att bygga havsbaserad vindkraft också i de södra havsområdena. Fingrid inhämtade respons från intressenter angående alternativ för anslutning av havsbaserad vindkraft, och kommer baserat på responsen att justera de preliminära förslagen på anslutningspunkter under hösten 2024.
Under rapporteringsperioden presenterade Fingrid förslag på ändringar av stamnätets avgiftsstruktur. Syftet med förslaget är att effektivisera användningen av stamnätet ytterligare för att göra det möjligt att snabbt ansluta ny elproduktion och elförbrukning samt skapa nya metoder för hantering av elöverföring i stamnätet. Nästa steg i reformen av stamnätets avgiftsstruktur är att inhämta respons från intressenter, så att ett tydligare förslag kan ta form under andra halvan av 2024.
Stamnätsinvesteringar
I stamnätet är sammanlagt 560 kilometer 400 kilovolts kraftledningar och cirka 150 kilometer 110 kilovolts kraftledningar samt 79 elstationsprojekt under uppbyggnad. Stamnätet omfattar cirka 14 500 kilometer kraftledningar och 124 elstationer.
De rekordstora stamnätsinvesteringarna för 2024 stärker Finlands konkurrenskraft vad gäller industriinvesteringar och bidrar till att uppnå Finlands mål om koldioxidneutralitet före 2035. Investeringarna i stamnätet möjliggör nya kundanslutningar, tillväxt av elsystemet, förbättrad driftsäkerhet i hela elsystemet och en välfungerande elmarknad.
Under rapporteringsperioden fattade Fingrid investeringsbeslut om att bygga en 400 kilovolts ledning i Flacklandslinjen samt om att bygga nya elstationer och utvidga befintliga stationer. Flacklandslinjen är en ny 400 kilometer lång 400 kilovolts huvudlinje från Kalajoki till Jämsä, som kommer att främja överföring av el från vindkraftsproduktionen – som i hög grad är koncentrerad till västkusten – till elförbrukningen. Förbindelsen slutförs 2027.
Under rapporteringsperioden inledde Fingrid bygget av den 300 kilometer långa Insjölinjen från Vaala till Jorois. I Helsingfors inleddes bygget av en jordkabelförbindelse till stamnätet under våren 2024. Projektet är ett samarbete mellan Helsingfors stad, Helen Elnät och Fingrid för att möta kraven på ökande elförbrukning i huvudstaden. Den nya kabelförbindelsen slutförs 2026.
Rosendals elstation i Vanda, som är av central betydelse för elöverföringen i huvudstadsregionen, utvidgas med en tredje transformator. Fingrid utvidgar även elstationen i Kajana och bygger nya elstationer i Kouvola och Fredrikshamn. Elstationen i Jyväskylä förnyas för att förbättra driftsäkerheten. Under rapporteringsperioden fattade Fingrid dessutom investeringsbeslut om att införskaffa 20 kondensatorer till nio olika elstationer för att stärka överföringskapaciteten i nord–sydlig riktning.
Fingrid har förbundit sig att minska de negativa effekterna som utbyggnad av elnätet har på klimatet. Stamnätsbolaget tar ett betydande steg mot mer hållbar elnätsutbyggnad genom att för första gången köpa in stålkonstruktioner av återvunnet stål till tre nya elstationer, vilket minskar koldioxidavtrycket för bygget betydligt. Dessutom byggs elstationernas gasisoleringssystem med teknik som är fri från SF6. Fingrid har förbundit sig att minska användningen av miljöskadlig SF6-gas i sina elstationer och främja ny SF6-fri teknik. Under rapporteringsperioden fattade Fingrid beslut om att utrusta 7 300 kilometer kraftledningar med ledare som tillverkas av aluminium med låga utsläpp. Detta kommer att minska ledarnas koldioxidavtryck betydligt.
Elsystemets drift
Den osedvanligt långa och kraftiga kölden under vecka 1 kombinerat med funktionsfelen i värmekraftverken gav upphov till vinterns mest utmanande period med avseende på eltillgången. På grund av det ansträngda effektläget höjde Fingrid beredskapsnivån den 4 januari 2024. Trots de utmanande omständigheterna var elförsörjningen tillräcklig, och Fingrid upphävde den höjda beredskapsnivån den 5 januari 2024. En viktig faktor som bidrog till den tillräckliga eltillgången var elförbrukningens priselasticitet.
Vinterns elförbrukningstopp nåddes onsdagen den 3 januari 2024 kl. 19–20. Den genomsnittliga elförbrukningen under denna timme var 14 993 MWh. Vinterns produktionstopp, som även satte rekord för högst elproduktion i Finland genom tiderna, uppmättes till 14 246 MWh den 26 januari 2024 kl. 18–19. Under produktionstoppen var vindkraftsproduktionen stor (cirka 80 % av den installerade kapaciteten) och kärnkraftverken producerade el med full kapacitet.
Driftsäkerheten för Fingrids stamnät under perioden januari–juni har legat på en bra nivå, även om de kraftiga åskvädren i början av sommaren gav upphov till flera störningar i stamnätet. Under rapporteringsperioden var stamnätets leveranssäkerhet 99,9995 (99,99991) procent.
Under rapporteringsperioden höjdes beredskapen för utredning av störningar i södra och mellersta Finland 16–17 februari på grund av frysande regn.
Överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige fungerade tillförlitligt, men förbindelsen till norra Sverige var under rapporteringsperioden begränsad i maj och juni på grund av bygg- och underhållsarbeten i stamnäten i Finland och Sverige samt bygget av Aurora Line.
Överföringskapaciteten mellan Finland och Estland var begränsad på grund av fel i EstLink 2 från och med den 26 januari 2024. Felet spårades till Estlands kust. Reparationsarbetena kommer att fortsätta till slutet av augusti 2024. Under första halvan av 2024 använde Fingrid 2,6 (0,2) miljoner euro till motköp.
Elmarknaden
På elpriset inverkade under rapporteringsperioden framför allt den osedvanligt kraftiga kölden i början av 2024, felet i EstLink 2 i slutet av januari 2024 samt förseningarna i det årliga underhållet av Olkiluoto 3.
De regionala prisskillnaderna för el har stabiliserats jämfört med samma tidpunkt förra året. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick till 172,8 (100,5) miljoner euro under januari–juni och mellan Finland och Estonia 51,3 (104,7) miljoner euro. Fingrids andel av de presenterade flaskhalsintäkterna är 50 procent.
Allteftersom den förnybara energiproduktionen ökar får balansering av elsystemet större betydelse. Fingrid sänkte balanstjänsternas avgifter för balansansvariga till 1,33 euro/MWh från och med den 1 mars 2024. Orsaken till sänkningen av avgifterna var att kostnaderna för kraftsystemets reserver var lägre än väntat.
Vidareutvecklingen av elmarknaden och nya lösningar innebär att marknaden förs i en mer realtidsbaserad och marknadsmässig riktning. I och med att elsystemet blir mer väderberoende får elförbrukningens och elproduktionens flexibilitet samt tillhörande möjligheter och utvidgning av elmarknaden stor betydelse.
På intradagsmarknaderna infördes en ny auktionsmodell i juni 2024. Genom auktionerna blir det möjligt att förbättra elprisbildningen och balansera utbud och efterfrågan närmare produktionstidpunkten. Auktionssystemet är en del av Europas gemensamma intradagsmarknad, som främjar en välfungerande och integrerad intern energimarknad i Europa.
Den nya marknaden för automatiska frekvensåterställningsreserver (aFRR) togs i bruk i Finland den 12 juni 2024. Den planerade utvidgningen av handeln med frekvensåterställningsreserver i form av en europeisk aFRR-energimarknadsplats i PICASSO har skjutits upp till hösten 2024 på grund av tekniska svårigheter med den nya marknadsplatsen.
Fingrids och Nord Pools samarbete om regelbunden övervakning av aFRR-energimarknaden inleddes då den nya aFRR-energimarknaden infördes. Nord Pools avdelning för marknadsövervakning ansvarar enligt arrangemanget för regelbunden övervakning av aFRR-energimarknaden och rapporterar till Fingrid om eventuella överträdelser.
Personal
Utvidgningen av Fingrids verksamhet och elsystemets tillväxt har ökat det totala antalet anställda i koncernen. Antalet anställda var i genomsnitt 577 (514) personer, varav i genomsnitt 515 (460) hade fast anställning. Personalkostnaderna var 24,1 (21,3) miljoner euro. Personalens lönekostnader uppgick till 20,4 (17,9) miljoner euro, det vill säga 2,7 (3,2) procent av omsättningen.
I personalundersökningen för rapporteringsperioden var Fingrids rekommendationsindex som arbetsgivare (eNPS) utmärkt, +68 på en skala från -100 till +100, och Fingrid fick beröm för arbetets innehåll, bolaget som arbetsgivare samt chefsarbetet. Under våren beviljades Fingrid MIELI rf:s ”Må bra av jobbet”-märke som erkännande för arbetet för att främja personalens psykiska hälsa och välmående.
I år sysselsätter Fingrid totalt 66 sommarjobbare med olika uppgifter runt om i landet. Liksom föregående år deltar bolaget återigen i kampanjen Vastuullinen Kesäduuni, som utmanar arbetsgivare att erbjuda unga bättre sommarjobb och fina sommarjobbsupplevelser.
Rättegångar och myndighetsförfaranden
Den 14 september 2022 fattade ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, ett beslut om de långsiktiga prissäkringsmöjligheterna mellan Finland och Sverige. ACER ålade i sitt beslut stamnätsinnehavarna i Finland och Sverige att säkerställa att andra prissäkringsprodukter finns tillgängliga och att utveckla arrangemang för dessa. Fingrid har 14.11.2022 överklagat beslutet till ACER:s överklagandenämnd. Överklagandenämnden fattade beslut angående överklagandet 24.10.2023 och bekräftade ACER:s ursprungliga beslut. Fingrid har 22.12.2023 levererat sitt förslag till Energimyndigheten om att förbättra prissäkringsmöjligheterna mellan Finland och Sverige.
Den 27 oktober 2022 fick Fingrid inlösningstillstånd för att utvidga kraftledningsområdet för Torna-Lautakaris nollkrets. Vid inlösningsförrättningens inledningssammanträde 1 december 2022 beslöt inlösningsförrättningsutskottet att inlösaren är skyldig att ta vara på träd i enlighet med de rättigheter och begränsningar som omfattas i inlösentillståndet, om inte annat har avtalats. Inlösningsförrättningens slutsammanträde hölls den 16 november 2023. Fingrid har överklagat beslutet som rör tillvaratagande av träd vid Torna-Lautakari till Egentliga Finlands tingsrätts jorddomstol 22 december 2023.
Den 20 december 2023 lämnade Fingrid Datahub Oy in en ansökan till Energimyndigheten om ändring av Fingrid Datahub Oy:s ekonomitillsynsmodell för tillsynsperioden 2024–2027 och föreslog samtidigt en vidareutveckling av tillsynsmodellen.
Fingrid har 2.1.2024 överklagat Energimyndighetens beslut om balanstjänstevillkoren till marknadsdomstolen. Besväret gäller främst modellen för säkerheter för balansansvariga som presenteras i beslutet. Energimyndigheten gav i november 2023 beslut om villkoren för balansansvariga, som innehåller principerna för fastställande av säkerheternas krav, som träder i kraft den 1 december 2024. Energimyndighetens beslut innehåller omfattande förändringar av de nuvarande villkoren för säkerheter och skiljer den finländska modellen för säkerheter från den som används i de övriga nordiska länderna. De största förändringarna gäller en omfattande sänkning av säkerheterna som krävs, avlägsnandet av ytterligare säkerheter som uppfyller behoven och fastställandet av ett eventuellt tak för säkerheter.
Fingrid har 29.1.2024 sökt om ändring hos marknadsdomstolen gällande Energimyndighetens beslut om metoderna för att fastställa avkastningen för stamnätsverksamheten för den sjätte tillsynsperioden 1.1.2024–31.12.2027 och för den sjunde 1.1.2028–31.12.2031. Enligt Fingrids bedömning innebär beslutet att metoden för tillsyn av rimliga intäkter inom stamnätsverksamhet, som avslutades vid årsskiftet, kommer att försvagas betydligt. Fingrid anser att bedömningen av tillsynsmodellens konsekvenser har varit bristfällig under förberedandet av beslutet, och i det presenterade beslutet finns det saker som fortfarande är öppna för tolkning. Fingrids mål är en lösning där stamnätet även i fortsättningen kan utvecklas på ett sätt som gör det möjligt att genomföra de planerade investeringarna på hundratals miljarder euro i Finlands gröna omställning.
Fingrid har 15.2.2024 sökt om ändring hos marknadsdomstolen gällande Energimyndighetens beslut 11.1.2024 om omfattningen av systemansvaret för den systemansvarige stamnätsinnehavaren i frågan om Olkiluoto 3-kärnkraftverkets stamnätsanslutning. Industrins Kraft Abp (”TVO”) lämnade 25.5.2022 en begäran om utredning till Energimyndigheten, där TVO påstår att Fingrid skulle ha försummat sin skyldighet att utveckla nätet i enlighet med elmarknadslagen och/eller annan tillämplig lagstiftning, och som en följd av detta ställt obehöriga restriktioner på anslutningen av kraftverket Olkiluoto 3 till stamnätet, samt att Fingrid skulle ha brutit mot sin offentliga förvaltningsskyldighet i samband med utförandet av sina offentliga administrativa uppgifter. I sitt beslut 11.1.2024 konstaterar Energimyndigheten att Fingrid har skött den systemansvariges utvecklings-, anslutnings- och överföringsskyldigheter i enlighet med elmarknadslagen. Energimyndigheten anser också att effektgränsen på 1 300 MW som fastställs i Fingrids anslutningsvillkor är motiverad och att Fingrid inte har begränsat Olkiluoto 3:s tillgång till nätet. Energimyndigheten anser dock i sitt beslut att systemskyddet för Olkiluoto 3 enligt lagstiftningen faller under Fingrids ansvar som ett särskilt skyddssystem för stamnätsinnehavare och att Fingrid brutit mot artikel 9 i kommissionens förordning (EU) 2017/1485 om riktlinjerna för driften av elöverföringssystem och mot sin skyldighet att lämna in de avgiftsbestämningskriterier som tillämpas till Energimyndigheten för bekräftelse innan de tas i bruk i enlighet med 10 § 1 mom. i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (2013/590). Fingrid lämnade in de ovannämnda avgiftsbestämningskriterierna, en motiveringspromemoria och villkor för dem samt utlåtanden från ett intressentmöte till Energimyndigheten den 30 april 2024. Fingrids ställning är att TVO helt ska stå för kostnaderna för Olkiluoto 3:s systemskydd, då systemskyddet är till nytta endast för TVO och det är endast TVO som har möjlighet att besluta om Olkiluoto 3:s produktionseffekt i förhållande till kostnaderna för systemskyddet.
HiQ Finland Oy (namn ändrat till Frends Technology Oy 6.2.2024) presenterade ett rättelseyrkande och lämnade 6.2.2024 in ett besvär till marknadsdomstolen gällande Fingrids förvärvsbeslut för anskaffning av integreringsportalens nyttjanderättslicens. Fingrid har 16.2.2024 upphävt sitt förvärvsbeslut och meddelade 19.2.2024 om upphävandet av förvärvsbeslutet till marknadsdomstolen. Efter det upphävda förvärvsbeslutet återstår för marknadsdomstolen att avgöra det rättegångskostnadsyrkande som HiQ Finland Oy har framställt. I sitt beslut 21.5.2024 sänkte marknadsdomstolen kravet på ersättning för rättegångskostnader som Frends Technology Oy hade yrkat på. Enligt beslutet ska Fingrid betala 4 500 euro i ersättning för rättegångskostnader. Marknadsdomstolens beslut har inte överklagats.
Fingrid lämnade 24.5.2024 in ett besvär till Uleåborgs tingsrätt om ett beslut som gavs 25.4.2024 i ett ärende angående ersättning för ett stenmaterialområde som förlorats i en inlösningsförrättning. Fingrid anser att det i detta ärende inte är motiverat att utdöma ersättning, eftersom marksubstansområdet vid tidpunkten för övertagandet av kraftledningsområdet befann sig långt från kraftledningsområdet, och en eventuell utvidgning av marktäkten till närheten av kraftledningsområdet skulle, enligt uppgifterna som presenterades i inlösningsförrättningen, ta tiotals år att genomföra. Därmed kan den del av stenmaterialområdet som ingår i kraftledningsområdet inte anses ha något tydligt fastställt förväntat värde att ersätta.
Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året
Den 25 juli 2024 beslöt styrelsen enligt mandat från bolagsstämman om en andra utdelning efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt det mandat som beviljats styrelsen utbetalas den andra utdelningen, 18 100,00 euro per A-aktie och 6 600,00 euro per B-aktie, totalt 45 842 000,00 euro, den 30 juli 2024.
En ökad andel väderberoende elproduktion gör det svårare att förutse överföringssituationer och ökar variationerna i den nationella effektbalansen, vilket innebär att det krävs mer resurser och vidareutveckling av verksamhetsmodeller än tidigare. Tillgången till flexibel kraftproduktion och flexibilitet i elsystemet kommer att påverka reservkostnaderna för kraftsystemet som krävs för att hantera effektbalansen och garantera driftsäkerheten för stamnätet. Fluktueringar i elmarknadens energipris och tillgång på flexibilitet ökar osäkerheten i bolagets marknadsbaserade utgifter. Det omfattande behovet av kundbehovsbaserade investeringar samt utvidgningen och förändringen av elsystemet ger upphov till ökade kostnader för bolaget. Fingrid fortsätter att allokera erhållna flaskhalsintäkter till bolagets omsättning och övriga rörelseintäkter. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil. Bolaget har inte ändrat sin resultatprognos från den som presenterades i bokslutskommunikén 27.2.2024.
