Det primära lånebehovet (alla betalningar utom räntor) försämrades med 70 miljarder kronor jämfört med 2002. Främsta orsaken till försämringen är att utgifterna ökade kraftigt. Skatteintäkterna ökade endast marginellt.
Bland utbetalningarna var det främst pensioner som ökade mellan åren. Pensionerna ökade till följd av dels en förändring i pensionssystemet, dels ökade förtidspensioner. Därtill kommer ökade bidrag till kommuner, bl.a. för maxtaxan i barnomsorgen.
Nettoskatteinbetalningarna ökade med sammanlagt 5 miljarder kronor mellan åren, vilket främst beror på att skattebaser som löner och konsumtion har vuxit i nominella termer. De icke preliminärdebiterade skatteinbetalningarna, t.ex. reavinstskatt och slutreglering av företagsskatter, minskade dock med totalt 15 miljarder mellan åren. En viktig orsak är att kapitalvinsterna minskat sedan börsbubblan sprack 2000, då reavinstskatterna gav ca 25 miljarder mer än 2003. Dessutom var utdelningen från Riksbanken 20 miljarder kronor mindre än 2002.
Räntebetalningarna på statsskulden uppgick till 42 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder lägre än föregående år. Det är främst räntebetalningar i svenska kronor som minskat. Överkurserna vid emission under 2003 var betydligt större än under 2002, eftersom Riksgäldskontoret emitterade lån med högre kupongräntor. Lägre räntor både i Sverige och internationellt har också bidragit.
Statsskulden
Statsskulden uppgick vid utgången av 2003 till 1 229 miljarder kronor. Det är en ökning med 25 miljarder jämfört med slutet av 2002. Som andel av BNP var statsskulden ca 51 procent vid utgången av 2003. Valutaskulden minskade med 45 miljarder kronor under 2003, varav 18 miljarder beror på att kronans värde gentemot andra valutor stigit under året. Minskningen i övrigt beror i huvudsak på amorteringar på valutaskulden.
Lånebehovet i december
Statens betalningar gav under december ett lånebehov på 23,3 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder mer än i Riksgäldskontorets senaste prognos. Det primära lånebehovet uppgick till 13,3 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljard mindre än väntat. Nettoskatteinbetalningarna var 4,5 miljarder mindre än väntat, i första hand beroende på mindre moms- och fyllnadsinbetalningar. Riksgäldskontorets nettoutlåning var 4,9 miljarder mindre än beräknat, vilket i huvudsak förklaras av att statliga bolag amorterade oväntat mycket på lån i Riksgäldskontoret.
Räntebetalningarna på statsskulden var 2,7 miljarder kronor större än beräknat under december. Det beror på mindre överkurser vid emission och större räntebetalningar i utländsk valuta.
Utfallet av statens lånebehov för januari publiceras den 6 februari 2004, kl. 9.30.1 En reviderad prognos för 2004 publiceras den 25 februari 2004, kl. 9.30.
För mer information:
Lars Hörngren, tel 08-613 47 36
Gunnar Forsling, tel 08-613 47 84
Se pressmeddelande med tabeller på www.rgk.se
1 Publiceringsplan för 2003 finns på kontorets webbplats (www.rgk.se). Den kan också beställas på tfn 08-613 47 40. På Internationella Valutafondens webbplats (http://dsbb.imf.org) tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för utfallet av statens lånebehov, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden (SDDS).
