Lappland Goldminers AB (publ): Bokslutskommuniké Januari - december 2010


      Pahtavaara har genererat EBITDA på över SEK 60 miljoner under 2010.

Oktober - december 2010
  * Intäkterna uppgick till 44,3 MSEK (47,8 MSEK)
  * Resultat före avskrivningar uppgick till 4,2 MSEK (-10,7 MSEK)
  * Periodens resultat uppgick till -24,5 MSEK (-21,5 MSEK) och har påverkats
    negativt av nedskrivning av ett lager med svåranrikat guldkoncentrat i
    Ersmarksberget om 8,4 MSEK.
  * Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,29 (-0,26)
  * Guldproduktionen under kvartalet uppgick till 5 795 ounces (6 521 ounces)
  * Malmreserverna i Pahtavaara var vid årsskiftet 577 (678) Kton med 2,74
    (2,79) g/ton Au
  * Kända och indikerade mineraltillgångarna i Ersmarksberget var vid årsskiftet
    519 Kton med 3,25 gram guld per ton plus en antagen mineraltillgång på 143
    Kton med 4,24 g/t guld.

Januari - december 2010
  * Intäkterna uppgick till 192,1 MSEK (121,4 MSEK)
  * Resultat före avskrivningar uppgick till 19,9 MSEK (-61,9 MSEK)
  * Periodens resultat uppgick till -44,2 MSEK (-87,9 MSEK)
  * Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,53 (-1,05)
  * Guldproduktionen uppgick till 23 778 ounces (21 862 ounces)

Kommentarer från VD, Kjell Larsson

"Årsproduktionen  i  Pahtavaara  blev  23 778 ounces  guld  vilket har genererat
vinst, före avskrivningar, på över 60 miljoner kronor.

I   Ersmarksberget   har   nya   beräkningar   resulterat   i   en  utökning  av
mineraltillgångarna.   Det   positiva   resultatet  gör  att  vi  nu  fortsätter
borrningarna  och undersöker  förutsättningarna för  att starta guldproduktion i
början av 2012.

Vår  bedömning är att  möjligheterna till extern  lånefinansiering av Fäboliden,
till  för  bolaget  acceptabla  villkor,  idag  är begränsade. Långivande banker
använder  guldprisantaganden  som  är  betydligt  lägre  än dagens priser i sina
utvärderingar.  För närvarande avvaktar  vi därför med  ytterligare insatser för
att slutföra feasibilitystudien."

Väsentliga händelser under fjärde kvartalet 2010.
  * Under fjärde kvartalet uppgick guldproduktionen till 5 795 ounces, vilket
    var något lägre än under det tredje kvartalet. Såväl guldhalten i malmen som
    utbytet i anrikningsverket har varit bättre än beräknat under oktober och
    november. I december förekom smärre bergmekaniska problem som medförde lägre
    produktion. Dessa åtgärdades i början av januari och produktionen har nu
    åter stabiliserats. För hela året 2010 uppgick guldproduktionen till 23 778
    ounces vilket motsvarar 740 kg guld och är 60 kg guld mer än under helåret
    2009.

  * Golder Associates optimeringsstudie på scoping-nivå indikerar att
    guldförekomsten i Fäboliden vid ett guldpris på 1 400 USD per ounce har ett
    diskonterat nuvärde av 1,4 miljarder kronor före skatt. Bedömningen baseras
    på en diskonteringsränta på 8 % och förutsätter att antagna
    mineraltillgångar kan uppgraderas till känd och indikerad mineraltillgång
    med guldhalter över den "cut-off" som använts i studien. Genomförbarhes- och
    lönsamhetsstudien "Definitive Feasibility Study" beräknas kosta cirka 26
    miljoner att slutföra.

  * Den 18 oktober rapporterades även att Lappland Goldminers genomför ett
    övergripande effektiviseringsprogram. De vidtagna åtgärderna beräknas sänka
    kostnaderna på helårsbasis med minst 10 miljoner SEK. Full effekt av
    programmet väntas kring halvårsskiftet 2011. Effektiviseringsprogrammet
    inkluderar åtgärder som personalnedskärningar, omplacering av
    underjordsrampen i Pahtavaara samt mindre lokaler vid huvudkontoret i
    Lycksele.

  * Malmreserven i Pahtavaara vid årsskiftet var 577 Kton med 2,74 g/t guld (382
    Kton med 2,64 g/t guld har klassificerats som bevisade och 194 Kton med
    2,93 g/t guld som sannolika malmreserver).

  * Vid årsskiftet uppgick de kända och indikerade mineraltillgångarna i
    Ersmarksberget till 519 Kton med 3,25 gram guld per ton (421 Kton kända
    mineraltillgångar med 3,60 g/t guld och 98 Kton indikerade mineraltillgångar
    med 1,76 g/t guld). Därtill finns en antagen mineraltillgång på 143 Kton med
    4,24 g/t guld.

Händelser efter rapportperiodens utgång.
Såväl    guldproduktionen   som   beräkningarna   av   mineraltillgångarna   och
malmreserverna   i  Pahtavaara  och  mineraltillgångarna  i  Ersmarksberget  har
redovisats  under januari 2011. Då resultaten  helt bygger på verksamheten under
2010 har de inkluderats i "Händelser under fjärde kvartalet 2010".

Pahtavaara
Intäkterna  kvartal fyra  2010 uppgick till  44,3 (47,8) MSEK  och resultat före
avskrivningar  till  13,8 (5,2)  MSEK.  Investeringarna  uppgick till 11,9 (9,2)
MSEK.  Under fjärde kvartalet uppgick  guldproduktionen till 5 795 ounces. Såväl
guldhalten i malmen som utbytet i anrikningsverket var högre än budgeterat under
oktober  och november. Under  december förekom smärre  bergmekaniska problem som
medförde  en lägre guldproduktion. Problemen åtgärdades  i början av januari och
produktionen är nu stabil.

Trots  produktionsstörningar under andra kvartalet,  så nådde guldproduktionen i
Pahtavaaragruvan  under  året  23 778 ounces  (21 860  ounces), en ökning med 9
procent.  Den större produktionen samt  de högre guldpriserna under 2010 innebar
en intäktsökning på 78,9 Mkr från verksamheten i Pahtavaara.

Under  året har  26 000 meter kärnborrning  utförts främst  under men också ovan
jord.   Borrningarna   ledde   till   att   de   ytnära   mineraltillgångarna  i
Länsiförekomsten  kunde  definieras  och  inkluderas  i  de kända och indikerade
mineraltillgångarna  i  Pahtavaara.  De  bevisade  och  sannolika malmreserver i
Pahtavaara,  som beräknats från mineraltillgångarna  uppgick den 1 januari 2011
till 577 kton med 2,74 g/ton Au .

Mineraltillgången  och  malmreserven  är  beräknad  av   Åsa  Corin,  geolog hos
Lappland  Goldminers  Oy,  under  överseende  av  Thomas  Lindholm, GeoVista AB,
oberoende  konsult och av SveMin och FinMin registrerad kvalificerad person, QP.
Bedömningarna  är utförda enligt  SveMin's och FinMin's  riktlinjer och ansluter
sig till det kanadensiska regelverket NI 43-101.

Koncentratet  från Pahtavaara har historiskt levererats  till ett fåtal kunder i
Europa  och Asien. För att säkerställa att gruvan långsiktigt har avsättning för
sin  produktion  och  öka  antalet  möjliga  kunder  överväger bolaget att börja
producera  ett  nytt  koncentrat  som  är  bättre  anpassat  till  de europeiska
smältverken.  Det nya koncentratet  kommer att vara  en blandning av de tidigare
separerade    höghaltiga   och   låghaltiga   gravimetriska   koncentraten   som
anrikningsverket  historiskt har producerat. Omställningsprocessen till ett nytt
koncentrat  kommer  kortsiktigt  öka  det  arbetande  kapitalet i Pahtavaara men
långsiktigt förbättra avsättningsmöjligheter och betalningsvillkor.

Fäboliden
Arbetet   med  en  lönsamhetsstudie  har  fortsatt  planenligt  och  i  december
presenterades resultaten av det optimeringsarbete på scoping-nivå som utförts av
Golder Associates under hösten. Optimeringen har utmynnat i följande;

  * Selektiv brytning i dagbrott med cut-off grade på 0,5 gram guld per ton
  * Selektiv brytning underjord med cut-off grade på 1,2 gram guld per ton
  * Anrikningsverk med en årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton malm

Baserat  på  resultaten  från  optimeringsarbetet  har  en översiktlig ekonomisk
utvärdering  utförts för tre  alternativa nivåer på  guldpriset, en växelkurs på
7,25 SEK   per   USD  samt  en  diskonteringsränta  på  åtta  procent.  Maximalt
finansieringsbehov  beräknas  uppgå  till  cirka  1,3 miljarder  kronor,  vilket
inkluderar  cirka 225 miljoner kronor  för oförutsedda kostnader. Genomsnittligt
guldutbyte  i processverket har från tester av representativt material beräknats
till 86 procent.

Diagrammet  nedan illustrerar det diskonterade nuvärdet före och efter skatt vid
olika   nivåer   på   guldpriset   och   under   förutsättning  att  de  antagna
mineraltillgångarna    kan    uppgraderas    till   känd   och/eller   indikerad
mineraltillgång.  Den ekonomiska utvärderingen visar  bland annat att projektet,
vid  ett guldpris av 1400 USD per ounce  och med gjorda antaganden har projektet
ett diskonterat nuvärde av 1,4 miljarder kronor före skatt.

Ett  guldpris på 1400 USD/oz ger ett NPV före skatt motsvarande cirka 1 400 Mkr,
1250 USD/oz ger cirka 800 Mkr och 1100 USD/oz ger drygt 200 Mkr.

Med  ovan angivna nivåer  för avgränsningshalter uppgår  de kända och indikerade
mineraltillgångarna   i  dagbrottet  till  6,7 miljoner  ton  med  genomsnittlig
guldhalt  på 1,44 gram  per ton.  Preliminära beräkningar av mineraltillgångarna
för  underjordsbrytning  visar  cirka  15,2 miljoner  ton  med  en genomsnittlig
guldhalt  på 1,84 gram per  ton, varav cirka  5,4 miljoner ton består av antagna
mineraltillgångar.   Ytterligare   borrningar  kommer  att  genomföras  för  att
uppgradera de antagna mineraltillgångarna till kända eller indikerade.

Bolagets   bedömning  är  att  möjligheterna  till  extern  lånefinansiering  av
Fäboliden,  till för bolaget acceptabla  villkor, idag är begränsade. Långivande
banker  använder guldprisantaganden  som är  betydligt lägre  än dagens priser i
sina  utvärderingar. För  närvarande avvaktar  företaget därför  med ytterligare
insatser  för att slutföra feasibilitystudien.  Projektarbetet efter rapporten i
december 2010 har förstärkt vår uppfattning att projektets genomförbarhet är god
avseende  produktion och  tekniska lösningar.  Kontraktet med  Golder Associates
tillåter ett avbrott i studien.

Lappland  Goldminers har sedan tidigare bearbetningskoncession för fyndigheten i
Fäboliden  och  miljötillstånd  erhölls  av  Miljööverdomstolen  hösten  2008. I
december 2010 tog Bergmästaren beslut om att anvisa erforderliga markområden för
projektets genomförande.

Läsaren  görs uppmärksam på att  optimeringsstudien är preliminär och innehåller
mineraltillgångar  som klassificeras i kategorin  "antagna". Dessa är för osäkra
ur   ett   geologiskt  perspektiv  för  att  kunna  användas  för  beräkning  av
malmreserver. Det finns därför ingen säkerhet att de preliminära bedömningar som
redovisas här kommer att realiseras, varken helt eller delvis.

Ersmarksberget
Inom Ersmarksbergets brytningskoncession i den nordöstra delen av Guldlinjen har
under  2010 borrkampanjer  utförts  för  att  definiera en malmreserv som medger
start  av guldproduktion  från området.  Beräkningarna har  resulterat i utökade
mineraltillgångar i Ersmarksberget vilket ger oss tillräckligt underlag för att,
tillsammans  med en del  ytterligare diamantborrning, göra  en genomförande- och
lönsamhetsstudie.  Förutsatt ett  positivt utfall  av studien  kan beslut tas om
produktionstart  i  Ersmarksberget.  Det  befintliga  anrikningsverket  är fullt
utrustat  och har  sedan övertagandet  underhållits för  att möjliggöra framtida
anrikning.  Det utgör en viktig  komponent för lönsam drift  vid gruvan och ökar
förutsättningarna  för att långsiktigt lokalisera och bryta nya förekomster inom
upptagningsområdet.   En  framtida  produktion  i  Ersmarksberget  kommer  kräva
investeringar  i  jordavrymning,  ramp  under  jord  och tilläggsinvesteringar i
anrikningsverket.

Vi  har under året kontinuerligt arbetet  med miljöförbättrande åtgärder och har
bland  annat investerat i dubblerad pumpkapacitet för att klara årets vårflod av
ytvatten i Ersmarksberget och i diskussion med Länstyrelsen förberett och lämnat
in återställningsplan till Miljödomstolen.

Mineraltillgången är beräknad av Thomas Lindholm, GeoVista AB, oberoende konsult
och av SveMin och FinMin registrerad som kvalificerad person, QP. Bedömningen är
utförd  enligt  SveMin's  och  FinMins  riktlinjer  och  ansluter  sig  till det
kanadensiska regelverket NI 43-101

Haverifyndigheten
Försäljningsprocessen   av   Haveri  inleddes  under  hösten  2010. Bolaget  har
kontakter  med ett flertal intressenter och  målsättningen är att ett eventuellt
beslut om avyttring kan fattas under våren 2011.

Resultat
Omsättningen  under  fjärde  kvartalet  2010 uppgick  till 44,3 MSEK jämfört med
47,8 MSEK.  Resultatet  före  avskrivningar  blev  4,2 MSEK (-10,7). Jämfört med
tredje  kvartalet  2010 sjönk  omsättningen  med  5,9 MSEK. Minskningen beror på
lägre  guldproduktion på  grund av  tillfälliga bergmekaniska  problem i gruvan.
Totalt levererades 4 957 ounces guld från Pahtavaara under fjärde kvartalet till
ett   genomsnittligt  pris  på  1 317 USD  per  ounce.  Under  tredje  kvartalet
levererades 6 240 ounces guld till ett genomsnittspris på 1 106 USD per ounce.

Verksamheten  i Pahtavaara bidrog  med en vinst  före avskrivningar på 13,8 MSEK
under  kvartalet. Den  lägre produktionen  under fjärde  kvartalet resulterade i
högre  enhetskostnad vilket bidrog till en  försämrad vinst i Pahtavaara jämfört
med  tredje kvartalet 2010. Cash cost ökade  från 624 USD per ounce under tredje
kvartalet 2010 till 933 USD per ounce.

Underhållskostnader  i  Ersmarksberget  på  5,2 MSEK, prospekteringskostnader på
1,4 MSEK  och administrativa  kostnader vid  huvudkontoret på 5,3 MSEK reducerar
resultatet  för  perioden.  Koncernen  redovisar  under fjärde kvartalet 2010 en
vinst före avskrivningar på 4,2 MSEK vilket kan jämföras med en förlust på -10,7
MSEK för motsvarande kvartal 2009 och en vinst på 13,0 MSEK för tredje kvartalet
2010. Underhållskostnader  i Ersmarksberget beror  på att anrikningsverket måste
underhållas  i  avvaktan  på  en  eventuell  produktionsstart och att verket för
närvarande  fungerar som reningsanläggning för vattnet från gruvdammarna vid det
gamla dagbrottet.

Avskrivningar  under  kvartalet  på  24,3 MSEK  består  i huvudsak av två större
poster.  15,7 MSEK  avser  avskrivningar  av balanserade tillredningskostnader i
Pahtavaara. Avskrivningarna är baserade på antalet brutna ton i förhållande till
den  återstående befintliga  malmbasen. Jämfört  med tredje kvartalet 2010 ökade
avskrivningarna  i Pahtavaara med 3,1 MSEK.  Avskrivningarna under kvartalet har
även  belastats med en engångsnedskrivning  om 8,4 MSEK avseende ett svåranrikat
guldkoncentratlager  i Ersmarksberget. Koncentratet  producerades under sommaren
2008 och  innehåller  förhållandevis  höga  halter  av  grafit, zink och bly och
bedöms för närvarande vara svårsålt.

Koncernens  resultat för  fjärde kvartalet  uppgick till  -24,5 MSEK jämfört med
-21,5 MSEK för motsvarande period 2009. Det lägre resultatet beror i huvudsak på
produktionsstörningar    i   Pahtavaara   och   nedskrivningen   av   lagret   i
Ersmarksberget.

Kassaflöden
De  likvida medlen minskade under kvartalet med -25,7 MSEK. Kassaflödet från den
löpande  verksamheten,  före  förändring  av  rörelsekapital, var negativt under
kvartalet  och uppgick  till -1,0  MSEK vilket  kan jämföras  med -7,7  MSEK för
fjärde   kvartalet   2009. Pahtavaara   genererade   positivt   kassaflöde  från
verksamheten  och bidrog med 13,8 MSEK, före förändring av rörelsekapital, under
kvartalet. Det totala rörelsekapitalet ökade med 2,8 MSEK under kvartalet.

Investeringar  under kvartalet  uppgick till  19,2 MSEK varav Pahtavaara svarade
för  11,9 MSEK  och  kostnader  relaterade  till lönsamhetsstudien för Fäboliden
uppgick  till 7,0 MSEK.  Investeringar i  Pahtavaara är huvudsakligen relaterade
till tillredningsarbeten när brytningen förflyttas till nya områden i gruvan.

Under kvartalet amorterades finansiella lån uppgående till 2,7 MSEK.

Finansiell ställning
Likvida  medel  uppgick,  per  31 december  2010 till  10,5 MSEK och outnyttjade
checkkrediter   till  cirka  5,8 MSEK.  För  att  fortsätta  expansionsstrategin
utvärderas olika finansieringsalternativ.

Moderbolaget
Försäljningen,  som i huvudsak  är intern, uppgick  under fjärde kvartalet 2010
till   0,5 MSEK.   Rörelsekostnaderna  är  till  stora  delar  koncerngemensamma
kostnader  för  geologi,  administration  och  ledning  och uppgick under fjärde
kvartalet  2010 till 7,2 MSEK.   Finansiella kostnader  på 6,8 MSEK under fjärde
kvartalet  avser i huvudsak externa räntor och kursdifferenser på koncerninterna
lån.

Segmentsredovisad finansiell information
(Exklusive interna finansiella mellanhavanden)

Enhetskostnader och erhållna guldpriser

Guldpriset

Övrig information

Större kunder
Koncernens   externa   försäljning   genereras,   för  närvarande,  enbart  från
Pahtavaaragruvan  som  producerar  tre  typer  av  guldkoncentrat: gravimetriskt
koncentrat, middling koncentrat och flotationskoncentrat. För närvarande skeppas
koncentraten till ett fåtal kunder i Europa samt Asien.

Risker och osäkerhetsfaktorer
Ett  antal riskfaktorer kan  ha en negativ  inverkan på verksamheten i koncernen
och  moderbolaget. Omvärldsfaktorer och  interna faktorer kan  komma att påverka
Lappland  Goldminers ställning  och tillväxtmöjligheter.  Faktorer som kan komma
att  påverka bolaget  inkluderar bl.a.  utveckling av  guldpriset, valutarisker,
beräkningar av malmreserver och mineraltillgångar, ränterisker, likviditets- och
finansieringsrisker,  el-  och  energipriser,  nyckelpersoner  och  medarbetare,
tillstånd,  miljöpåverkan och  politiska risker.  För ytterligare information om
risker  och osäkerhetsfaktorer hänvisas  till Lappland Goldminers årsredovisning
för 2009 sidan 23.

Miljö
Bolaget  bedriver  verksamhet  där  tillstånd  från  myndigheter i många fall är
nödvändiga.  För  ytterligare  information  avseende miljöpåverkan hänvisas till
Lappland Goldminers årsredovisning för 2009 sidan 23.

Medarbetare
Bolaget och dess dotterbolag har 77 anställda (2009 - 62) per 31 december 2010.
Bolaget  anlitar därutöver löpande konsulter  och entreprenörer i olika projekt.
Bolaget sysselsätter totalt motsvarande ca 128 (2009 - 109) heltidsanställda.


Datum för ekonomisk rapportering
Delårsrapport januari-mars 2011      6 maj, 2011

Delårsrapport januari-juni, 2011     28 juli 2011

Delårsrapport januari-september 2011 27 oktober 2011


Årsstämma
Lappland Goldminers årsstämma är planerad att hållas den 18 maj 2011 i
Stockholm. Ett efterföljande informationsmöte är planerat att hållas i Lycksele
den 19 maj 2011.

Utdelning
Lappland Goldminers styrelse avser att föreslå årsstämman att ingen utdelning
skall utgå för 2010.

Årsredovisning
Årsredovisningen kommer att finnas på Bolagets hemsida med möjlighet för
nedladdning eller utskrift.

Redovisningsprinciper
Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34, delårsrapportering och
enligt  Årsredovisningslagen. Bolaget tillämpar IFRS  3r och IAS 27r men bedömer
att    de   inte   har   en   väsentlig   påverkan   på   redovisningen.   Samma
redovisningsprinciper  har tillämpats som i den senast avgivna årsredovisningen.
För  detaljerad  information  beträffande  redovisningsprinciperna hänvisas till
Årsredovisningen för 2009.



Lycksele, den 17 februari 2011

Kjell Larsson
Verkställande direktör

Rapporten för januari - december 2010 har inte varit föremål för översiktlig
granskning av bolagets revisorer.

Telefonkonferens
Bolaget  planerar att hålla en telefonkonferens med anledning av delårsrapporten
den  17 februari  2011 kl.  14:00. Telefonnummer  finns tillgängligt på bolagets
hemsidawww.lapplandgoldminers.se

För ytterligare information kontakta:
Kjell Larsson, VD, Tel: 0950-275 06, 070-385 03  57, E-
post:kjell.larsson@lgold.se
Anders Haker, CFO, Tel: 0708-108559, E-post:anders.haker@lgold.se

Pressmeddelandet (inklusive tabeller & grafisk) kan laddas ner från medföljande
länk:


[HUG#1489915]

Pièces jointes

Bokslutskommunike Januari - december 2010.pdf