Överskott för staten i maj 2021
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 36,9 miljarder kronor i maj, vilket också var Riksgäldens prognos. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat men samtidigt var utbetalningarna högre.
Det primära saldot var 2,4 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på att myndigheternas utbetalningar var cirka 6 miljarder kronor högre, med högre utbetalningar från Kammarkollegiet och Kulturrådet. Detta motverkades av att skatteinkomsterna var cirka 4 miljarder kronor högre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,9 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på lägre utlåning till ett antal myndigheter.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor lägre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med maj 2021 visade statens betalningar ett underskott på 121,4 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 200 miljarder kronor i slutet av maj.
Utfallet för juni 2021 publiceras den 7 juli kl. 09.30.
Preliminärt datum för publicering av nya prognoser för åren 2021–2023 är den 27 oktober.
Kontakt
Pressfunktionen, 08 613 47 01
| Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor) | |||||
| Utfall | Prognos | Differens | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
| Budgetsaldo | 36,939 | 36,937 | 2 | 2 | -121,386 |
| Nettolånebehov | -36,939 | -36,937 | -2 | -2 | 121,386 |
| Primärt saldo3 | -39,520 | -41,895 | 2,375 | 2,375 | 128,597 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | 1,362 | 3,243 | -1,882 | -1,882 | -17,506 |
| Räntor på statsskulden | 1,220 | 1,715 | -495 | -495 | 10,295 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | 1,083 | 1,500 | -416 | -416 | 13,692 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | -37 | -39 | 2 | 2 | -690 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 173 | 255 | -81 | -81 | -2,707 |
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. | |||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 maj: Statsupplåning prognos och analys 2021:2
Bilaga
