Stora vinster från valutaförvaltning
Den aktiva förvaltningen av valutaskulden under 2002 gav ett positivt resultat på 400 miljoner kronor. Dessutom gav RGK:s strategiska valutaposition en realiserad vinst på 450 miljoner kronor. RGK ökade skulden i dollar och minskade euroskulden. Den orealiserade vinsten på positionen var vid årsskiftet ca 3 miljarder kronor.
Den aktiva förvaltningen av valutaskulden under 2002 gav ett positivt resultat på 400 miljoner kronor. Dessutom gav RGK:s strategiska valutaposition en realiserad vinst på 450 miljoner kronor. RGK ökade skulden i dollar och minskade euroskulden. Den orealiserade vinsten på positionen var vid årsskiftet ca 3 miljarder kronor.
Mindre placerare sparar 300 miljoner åt staten
Intresset för statens räntesparande fortsätter att växa. Genom att låna direkt av hushåll och mindre placerare minskade Riksgäldskontoret kostnaderna för statsskulden med drygt 300 miljoner kronor 2002. Stocken i RiksgäldsSpar ökade med närmare 4 miljarder kronor. På två år har sparvolymerna på RiksgäldsSpar fördubblats, från 7,5 till 15,5 miljarder kronor. Även försäljningen av premieobligationer ökade.
Intresset för statens räntesparande fortsätter att växa. Genom att låna direkt av hushåll och mindre placerare minskade Riksgäldskontoret kostnaderna för statsskulden med drygt 300 miljoner kronor 2002. Stocken i RiksgäldsSpar ökade med närmare 4 miljarder kronor. På två år har sparvolymerna på RiksgäldsSpar fördubblats, från 7,5 till 15,5 miljarder kronor. Även försäljningen av premieobligationer ökade.
Ökat lånebehov och minskade räntekostnader
Statens budgetöverskott minskade till 1,2 miljarder kronor 2002, vilket var 37,5 miljarder kronor mindre än 2001. Bland orsakerna finns ökade utbetalningar för pensioner och sjukförsäkringar, sänkta skattesatser och mindre inbetalningar för t.ex. reavinstskatt. Statsskulden var i stort sett oförändrad. Skuldkvoten - statsskulden som andel av BNP - fortsatte dock att falla och uppgick till 50 procent vid årsskiftet. Sedan 1998 har räntebetalningarna på statsskulden minskat från 114 till 65 miljarder kronor, främst tack vare minskad skuld och låga marknadsräntor.
Statens budgetöverskott minskade till 1,2 miljarder kronor 2002, vilket var 37,5 miljarder kronor mindre än 2001. Bland orsakerna finns ökade utbetalningar för pensioner och sjukförsäkringar, sänkta skattesatser och mindre inbetalningar för t.ex. reavinstskatt. Statsskulden var i stort sett oförändrad. Skuldkvoten - statsskulden som andel av BNP - fortsatte dock att falla och uppgick till 50 procent vid årsskiftet. Sedan 1998 har räntebetalningarna på statsskulden minskat från 114 till 65 miljarder kronor, främst tack vare minskad skuld och låga marknadsräntor.
Direkt valutaupplåning i dollar
Riksgäldskontoret avstod från att amortera på valutaskulden eftersom kronan var svag, främst under början av 2002. Det gjorde att RGK behövde låna mer i utländsk valuta för att refinansiera förfallande valutalån. För första gången sedan 1999 lånade RGK direkt i utländsk valuta. För ett av lånen fick RGK utmärkelsen "Bästa internationella dollarlån" av International Financial Review.
Riksgäldskontoret avstod från att amortera på valutaskulden eftersom kronan var svag, främst under början av 2002. Det gjorde att RGK behövde låna mer i utländsk valuta för att refinansiera förfallande valutalån. För första gången sedan 1999 lånade RGK direkt i utländsk valuta. För ett av lånen fick RGK utmärkelsen "Bästa internationella dollarlån" av International Financial Review.
Ökad efterfrågan på realobligationer
Efterfrågan på realobligationer steg rejält 2002 på grund av ökad insikt hos placerarna om riskerna med aktier. Realemissionerna uppgick till ca 9 miljarder kronor.
Efterfrågan på realobligationer steg rejält 2002 på grund av ökad insikt hos placerarna om riskerna med aktier. Realemissionerna uppgick till ca 9 miljarder kronor.
Ramavtal för sänkta kostnader och bättre bankkonkurrens
Som ansvarig för statens internbank och det statliga betalningssystemet har RGK förenklat myndigheternas lånehantering, med stora administrativa vinster som följd. RGK inledde under 2002 också arbetet med att ta fram nya ramavtal med privata banker för förmedling av statliga betalningar. Målet är att öka konkurrensen mellan betalningsförmedlarna och att minska statens kostnader. Dagens system, som beräknas kosta staten över 200 miljoner kronor per år i form av uteblivna ränteintäkter, kommer att ersättas med avtal byggda på direkta avgifter.
Som ansvarig för statens internbank och det statliga betalningssystemet har RGK förenklat myndigheternas lånehantering, med stora administrativa vinster som följd. RGK inledde under 2002 också arbetet med att ta fram nya ramavtal med privata banker för förmedling av statliga betalningar. Målet är att öka konkurrensen mellan betalningsförmedlarna och att minska statens kostnader. Dagens system, som beräknas kosta staten över 200 miljoner kronor per år i form av uteblivna ränteintäkter, kommer att ersättas med avtal byggda på direkta avgifter.
För mer information:
Thomas Franzén, tfn 08-613 46 51
Erik Thedéen, tfn 613 46 46
Thomas Franzén, tfn 08-613 46 51
Erik Thedéen, tfn 613 46 46