Huvudorsaken till det högre överskottet är att skatteinbetalningarna under andra halvan av februari var högre än beräknat. Skattebetalningarna i februari är regelmässigt svåra att förutse, på grund av att kvarskatter och fyllnadsinbetalningar görs under denna månad. I Statsupplåning 2003:1 sänkte Riksgäldskontoret det prognostiserade överskottet med 9 miljarder bl.a. till följd av lägre fyllnadsinbetalda skatter i början av februari. Denna nedrevidering visade sig vara för stor, då kvarskatteinbetalningarna under slutet av månaden var större än beräknat. Dessutom var statens nettoutlåning mindre än förväntat, vilket också bidrag till det högre överskottet. Räntebetalningarna för statsskulden utföll i stort sett enligt prognos.
Utfallet motiverar sammantaget inte någon justering av helårsprognosen som pekar på ett lånebehov på 26 miljarder kronor. Bilden av en något svagare utveckling av statsfinanserna under 2003, som Riksgäldskontoret redovisade i februari i Statsupplåning 2003:1, kvarstår.
För tolvmånadersperioden t.o.m. februari uppgick lånebehovet till 29,4 miljarder kronor. Statsskulden var i slutet av februari 1 217 miljarder kronor.
Utfallet av statens lånebehov för mars publiceras den 7 april 2003, kl. 9.30. En reviderad prognos för 2003 och en prognos för lånebehovet 2004 publiceras den 18 juni 2003, kl. 9.30.
För mer information:
Lars Hörngren, tel: 08-613 47 36
Gunnar Forsling, tel: 08-613 45 35
Bilaga med tabell för utfallet finns på www.rgk.se