Prissättning och redovisning av statlig utlåning är ett komplext och i dagsläget relativt oreglerat område. RGK har därför föreslagit nya regler för hanteringen, bl.a. krav på avsättningar för förväntade förluster. Den redovisning RGK hittills använt har avstämts med dåvarande Riksrevisionsverket. RGK välkomnar Riksrevisionens ändrade syn, med en löpande värdering av utestående lån med kreditrisk. Det understryker problemet med att inte prissätta den risk som utlåningen ibland är förknippad med. Redovisningen kommer att ändras i enlighet med detta.
RGK lämnade redan i januari 2000 ett förslag till regeringen om en ny modell för hanteringen av statlig utlåning med kreditrisk. Förslaget följde de principer i budgetlagen som gäller för statliga garantier. Bland annat föreslogs att krediter ska prissättas utifrån en bedömning av risken för framtida förluster och att riskavspeglande avgifter tas ut (utöver statens egna finansieringskostnader). De föreslagna reglerna syftar till att lån, garantier och statliga subventioner ska hanteras på lika villkor i budgetprocessen. Man undviker också att lån används för att subventionera en viss verksamhet.
Något beslut om att strama upp statens kreditgivning har ännu inte tagits. Ett förslag till ny budgetlag som Finansdepartementet tagit fram är dock ute på remiss. I det förberedande arbetet inför detta förslag har RGK påtalat att den nya budgetlagen bör behandla statliga krediter och garantier på ett enhetligt sätt. Denna synpunkt kommer RGK också att avge i sitt remissyttrande i april.
Frågor besvaras av:
Erik Thedéen, biträdande riksgäldsdirektör,
tel: 08-613 46 46
Pär Nygren, avdelningschef,
tel: 08-613 47 44