Det primära överskottet[1] (alla statliga betalningar exklusive räntebetalningar) var 22,4 miljarder kronor, vilket är 18,8 miljarder kronor mer än beräknat. Därav beror 12 miljarder kronor på den försenade bankinbetalningen. Justerat för den är avvikelsen ca 6,8 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att skatteintäkterna blev högre än beräknat. Det är främst företagsskatterna som varit högre, vilket kan förklaras av att många företag valt att tillfälligt höja sina preliminära skatteinbetalningar. Det är ännu för tidigt att säga vilken effekt detta får på årsprognosen, då den högre preliminärskatten eventuellt kan betyda att företagens kompletteringsbetalningar minskar. Sammantaget fortsätter skatteintäkterna att utvecklas ungefär som Riksgäldskontorets prognos.
Räntebetalningarna för statsskulden var 0,8 miljarder kronor större än beräknat.
För tolvmånadersperioden t.o.m. mars uppgick lånebehovet till 17,5 miljarder kronor. Statsskulden var i slutet av mars 1 269 miljarder kronor.
|
Det primära överskottet (exkl. räntor) |
22,4 miljarder kronor (exkl. räntor) |
|
Räntor på statsskulden |
-2,8 miljarder kronor |
|
Överskott (Negativt lånebehov) |
19,6 miljarder kronor |
Utfallet av statens lånebehov för april publiceras den 9 maj 2005, kl. 9.30.[2] En reviderad prognos för lånebehovet 2005 samt en prognos för 2006 publiceras den 15 juni 2005, kl. 9.30.
För mer information:
Sofia Olsson Tfn 08-613 47 47
[1] Negativt lånebehov.
[2] Publiceringsplan för 2005 finns på www.rgk.se. Den kan också beställas på tel. 08-613 47 40. På Internationella Valutafondens webbplats (http://dsbb.imf.org) tillkännages tre månader i förväg publiceringstidpunkter för utfallet av statens lånebehov, i enlighet med den speciella statistikutgivningsstandarden (SDDS).