Det primära lånebehovet (alla statliga betalningar exklusive räntebetalningar) var 14,7 miljarder kronor, vilket är 15,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Det förklaras huvudsakligen av att EU-avgiften blev 5 miljarder kronor lägre än beräknat och att nettoskatteinbetalningarna blev 6 miljarder kronor högre. Även bidragsutbetalningar till jord- och skogsbrukssektorn blev mindre än beräknat eftersom en del av dem gjordes redan i december 2005.
Vad gäller den lägre EU-avgiften är det till stor del en fråga om en omfördelning mellan månader. I februari kommer avgiften att bli drygt 3 miljarder kronor högre än vi tidigare beräknat. De högre skatteinbetalningarna består huvudsakligen av preliminärskatt från företag.
Räntebetalningarna på statsskulden utvecklades i linje med prognos.
För tolvmånadersperioden t.o.m. januari uppgick lånebehovet till - 22,3 miljarder kronor. Statsskulden var 1 303 miljarder kronor i slutet av januari.
Utfallet av statens lånebehov i februari publiceras den 7 mars 2006, kl. 9.30. En reviderad prognos för 2006 och en första prognos för 2007 publiceras den 1 mars, kl. 9.30.
Rättelse av lånebehovet för 2005
I samband med bokslutet för 2005 har Riksgäldskontoret gjort rättelser i bokföringen som påverkar lånebehovet och statsskulden för 2005. Det tidigare publicerade lånebehovet för 2005 var -12,6 miljarder kronor (ett överskott). Det korrekta utfallet för lånebehovet 2005 är -14,1 miljarder kronor (1,5 miljarder kronor större överskott).
Den korrigerade statsskulden var 1 308,6 miljarder kronor vid slutet av 2005. En rättad tabell med utfallet för lånebehovet och statskulden 2005 presenteras nedan.
Frågor besvaras av:
Tord Arvidsson, tfn 08-613 47 53
Håkan Carlsson, tfn 08-613 47 33
