NORVESTIAS DELÅRSRAPPORT 1.1-30.6.2011

Helsingfors, Finland, 2011-07-21 15:15 CEST (GLOBE NEWSWIRE) -- Norvestia Abp             Delårsrapport 21.7.2011               kl. 16.15

NORVESTIAS DELÅRSRAPPORT 1.1–30.6.2011

Norvestias resultat för perioden januari-juni 2011 uppgick till -3,7 miljoner euro (5,1 milj. euro för motsvarande period år 2010).

Resultat per aktie var -0,24 euro (0,34).

Vinster och förluster från värdepappersverksamheten uppgick till -5,3 miljoner euro (5,9).

Den utdelningsjusterade substansen minskade under översiktsperioden med 2,5 % (+3,4 %).

Utdelning lämnades i mars 2011 med 0,50 euro per aktie (0,50).

AKTIEMARKNADEN

Årets andra kvartal var betydligt oroligare än årets första kvartal på aktiemarknaderna. Aktiernas priser fluktuerade innan de vände mot en nedgång i maj-juni. Indexutvecklingen på Helsingfors börs var under det andra kvartalet svagare än på många andra europeiska börser. Den viktigaste orsaken var den svaga kursutvecklingen av Nokias aktie. Bolaget, som till aktievolymen är det största och viktigaste på Helsingfors börs, har under året haft problem, speciellt efter att bolaget publicerade en överraskande resultatvarning i maj. Nokias aktiekurs sjönk med 26 % under det andra kvartalet, vilket motsvarar cirka en tredjedel av hela nedgången för OMX Helsinki -indexet. Från årets början har värdet på Nokias aktie sjunkit med 42 %.

Greklands skuldsättning och betalningssvårigheter dominerade de europeiska finansnyheterna under det andra kvartalet. Grekland är en av euroområdets mindre ekonomier och dess BNP är i klass med Finlands, bara dryga 2 % av hela områdets BNP. Greklands folkmängd motsvarar 3 % av euroområdets totalbefolkning. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att Greklands ekonomiska problem i så hög grad har avspeglat sig på hela euroområdets kapitalmarknader. Det är dock inte enbart frågan om Greklands ekonomi, utan om hela euroområdets framtid och trovärdighet.

Den europeiska centralbanken ECB har använt hela sin auktoritet för att lösa krisen. Också politiska beslutsfattare har försökt lösa problemet på olika sätt. Det verkar ändå som om det endast finns dåliga alternativ för att hjälpa det lilla överskuldsatta eurolandet. En för sträng finanspolitik och sparåtgärder förlamar lätt ekonomin och förminskar möjligheterna till tillväxt för ett land med problem, men å andra sidan måste överskuldsättningen fås i styr.

Om krisen i Grekland inte får en lösning, är de värsta farhågorna att den sprider sig snabbt även till andra skuldsatta euroländer. Detta kan leda till en helt okontrollerad utveckling på kapitalmarknaderna, vars slutresultat är svårt att estimera. Möjligen skulle hela euroområdet och det gemensamma valutasystemet splittras. Lite tilläggstid fick man till lösningen av Greklands problem i slutet av juni, när de övriga euroländerna och den internationella valutafonden IMF beslöt att bevilja nästa lånerat till Grekland. Helhetsproblemet är dock fortfarande olöst och man är tvungen att återkomma till olika lösningsalternativ senast på hösten.

ECB står inför ett svårt problem. Den borde samtidigt stöda europeiska ekonomier i svårighet och tygla inflationen. Euroområdets inflation har redan under flera månaders tid överstigit prisstabiliseringsmålet på 2 %. ECB höjde styrräntan med 0,25 % för andra gången i år vid sitt möte i början av juli. Styrräntan är nu 1,5 %. Tiden kommer att visa om det här räcker för att tygla inflationen eller om styrräntan ännu ytterligare måste höjas under året.

I följande tabell beskrivs indexutvecklingen för olika börser under de sex första månaderna 2011:

SUBSTANSVÄRDE OCH BÖRSKURS

Substansvärdet uppgick den 30 juni 2011 till 9,39 euro per aktie (9,57 euro per aktie samma tid föregående år) mot 10,13 euro per aktie vid slutet av år 2010. Med beaktande av utdelningen om 0,50 euro, vilken lämnades i mars 2011, sjönk substansvärdet med 0,24 euro per aktie (+0,34) under översiktsperioden, vilket motsvarade en nedgång på 2,5 % (+3,4 %). Under det andra kvartalet sjönk substansen per aktie med 0,31 euro (-0,18). 

Det sista avslutet i Norvestias noterade B-aktie den 30 juni 2011 gjordes till en kurs av 7,30 euro per aktie (7,45), vilket motsvarade en substansrabatt på 22 % (22 %). Börsvärdet för Norvestias B-aktier 30.6.2011 var 105,2 milj. euro (107,4). Vid årsskiftet 31.12.2010 var kursen för B-aktien 8,37 euro per aktie.

Under det andra kvartalet 2011 var B-aktiernas omsättning sammanlagt 1,2 milj. euro (4,7). I medeltal var dagsomsättningen 19 723 euro (78 800). Antalet omsatta aktier var 159 304 (621 821), vilket motsvarar 1,1 % (4,3 %) av antalet B-aktier och 1,0 % (4,1 %) av det totala antalet aktier.

Norvestias aktiekapital är fördelat på 900 000 A-aktier och 14 416 560 B-aktier, sammanlagt 15 316 560 aktier. A-aktierna är onoterade.

KONCERNENS RESULTAT

Denna delårsrapport är uppgjord enligt IFRS. I delårsrapporten tillämpas samma bokslutsprinciper som i bokslutet 2010. Vid uträkningen av nyckeltal har samma beräkningsgrunder använts som i bokslutet och årsberättelsen 2010. Resultat per aktie efter utspädning har inte skilt visats, eftersom bolaget inte har emitterat instrument med utspädande effekt.

Under perioden januari-juni 2011 uppgick koncernens resultat till -3,7 milj. euro (5,1) och rörelsekostnaderna var 0,9 milj. euro (0,9). Avkastningen på eget kapital var -2,4 % (3,5 %) och avkastningen på investerat kapital -4,1 % (3,4 %). Under årets andra kvartal var resultatet -4,8 milj. euro (-2,8).

MODERBOLAGETS PLACERINGAR

Norvestiakoncernens investeringsgrad, borträknat penningmarknadsplaceringar och kassa och bank, var 66 % (74 %) i slutet av juni. Norvestia har tidvis sålt Euro Stoxx -indexterminer för att skydda sina aktieplaceringar mot den allmänna aktiemarknadsrisken. Under årets andra kvartal fungerade det här skyddet inte speciellt effektivt, eftersom aktiekurserna på Helsingfors börs sjönk klart mer än Euro Stoxx -indexet. Nokia-aktiens svaga kursutveckling under årets andra kvartal ledde till den enskilt största värdeminskningen i Norvestias placeringsportfölj.

Moderbolagets placeringar fördelade sig enligt följande: direkta aktieplaceringar 38 % (42 %), aktiefonder 5 % (5 %), hedgefonder 18 % (18 %), räntefonder 9 % (8 %), obligationer 8 % (8 %) penningmarknadsplaceringar 8 % (8 %) samt kassa och banktillgodohavanden 14 % (11 %).

Av Norvestia Abp:s placeringar var 83 % i euro, 14 % i svenska kronor och 3 % i annan valuta i slutet av juni.

Norvestias substansavkastning har under olika månader fluktuerat mindre än utvecklingen på aktiemarknaderna. Största delen av placeringarna har gjorts i aktier noterade på Helsingforsbörsen. Norvestia strävar i sin placeringsverksamhet till att kontinuerligt utnyttja även snabba kursförändringar och överreaktioner på aktiemarknaderna.

INDUSTRIPLACERINGAR

Under årets andra kvartal har inga betydande förändringar skett i Norvestias industriplaceringsverksamhet. I början av juli 2011 placerade Norvestia i kommunikationsbyrån Miltton. Genom arrangemanget uppgår Norvestias ägarandel i bolaget till 50 %.

I slutet av juni var Norvestias ägarandel i Coronaria Hoitoketju Oy 20,2 % och i GSP Group Oy 25,0 %. Värdet av andelarna i intressebolag var sammanlagt 3,4 miljoner euro. Norvestia ägde 8,0 % av Honkarakenne Oyj motsvarande 1,7 miljoner euro i slutet av juni 2011.

Målsättningen med Norvestias industriplaceringsverksamhet är att göra långsiktiga placeringar i servicebolag med goda konkurrensmöjligheter på hemmamarknaden och som har möjlighet att utnyttja sina serviceinnovationer även internationellt. Bolagets syfte är att vara en aktiv placerare, som i samarbete med övriga huvudägare utvecklar målbolagets verksamhet. Detta sker i synnerhet genom strategiskt styrelsearbete. Tyngdpunkten på industriplaceringsverksamheten utvidgades 2010 från onoterade bolag till noterade nordiska bolag.

Till industriplaceringar kan enligt nuvarande ramar användas 20-30 % av placeringstillgångarna men beloppet kan även överskridas. Placeringarna har ingen förutbestämd tidsgräns utan de görs då lämpliga tillfällen uppenbarar sig.

NORVESTIAKONCERNEN

Norvestia Abp är moderbolag till Norvestia Industries Oy och Norventures Ab. Hela koncernens moderbolag är Kaupthing Bank hf. som har sin hemort i Reykjavik, Island.

Norvestia placerar huvudsakligen i nordiska aktier, aktiefonder, hedgefonder samt på penningmarknaden och i andra värdepapper. Norvestia Abp:s B-aktie noteras på Nasdaq OMX Helsinki Oy.

PERSONAL

Under årets första sex månader sysselsatte Norvestiakoncernen i genomsnitt 6 personer (6).

AKTIEÄGARE

Vid utgången av juni 2011 hade Norvestia 5 972 aktieägare (5 928). Av aktierna var 34,3 % i utländsk ägo (33,0 %).

Bolagets största aktieägare är Kaupthing Bank med 32,7 % (32,7 %) av aktierna i Norvestia Abp motsvarande 56,0 % (56,0 %) av rösterna. Norvestias näst största aktieägare, Mandatum Livförsäkringsaktiebolag, ägde 11,9 % (11,9 %) av aktierna och 7,8 % (7,8 %) av rösterna. De tio största aktieägarna innehade 54,6 % (54,1 %) av aktierna och 70,3 % (70,0 %) av det totala antalet röster.

RISKER I PLACERINGSVERKSAMHETEN

En av principerna i Norvestias placeringsverksamhet är att diversifiera placeringarna och därigenom begränsa den totala risknivån och samtidigt nå en jämn förmögenhetstillväxt. Tidvis kan dock en betydande del av placeringarna fokuseras på en viss typ av placeringar och värdepapper, vars möjliga ogynnsamma utveckling betydligt kan försämra Norvestias resultat. Norvestia strävar tidvis efter att skydda sina placeringar med optioner och terminer, det kan ändå uppstå situationer då skyddet inte är fullständigt effektivt. 

Norvestiakoncernens fem största placeringar 30.6.2011 fördelade sig enligt följande: fonderna Futuris, Nektar, Zenit och Seligson Rahamarkkinarahasto AAA samt Pohjolas obligation.

Den ekonomiska utvecklingen och förändringar i börskurserna, såväl nationellt som internationellt, inverkar väsentligt på bolagets avkastning. Utöver detta inverkar även förändringar i valutakurserna på bolagets resultat. Den allmänna osäkerheten på kapitalmarknaderna ökar volatiliteten på Norvestias placeringar och därmed även på risken.

FRAMTIDSUTSIKTER

Situationen på kapitalmarknaderna kommer också fortsättningsvis att vara exceptionellt svår att estimera. Skuldkrisen i Grekland har under de senaste månaderna lämnat världsekonomins övriga problem i bakgrunden. Kärnkraftsolyckan i Fukushima i mitten av mars påverkar inte längre kapitalmarknadernas verksamhet direkt, men den lär komma att ha en långtgående inverkan på till exempel de närmaste kommande årens energilösningar. 

Situationen i Mellanöstern är fortsättningsvis komplicerad och krisen i Libyen har ännu inte fått en lösning. Oljepriset har stigit med cirka 20 % sedan årets början och effekten av uppgången har gradvis börjat synas i många andra kostnader. Det här saktar ner den ekonomiska tillväxten och accelererar inflationen. En fortsatt negativ utveckling i Mellanöstern kunde leda till en allvarlig störning på oljemarknaderna, vilket eventuellt skulle sprida sig snabbt även till kapitalmarknaderna.

Utvecklingen på energimarknaderna kan ogynnsamt påverka industrier som utnyttjar fossilt bränsle. Samtidigt lär det öppna sig nya placeringsmöjligheter på marknaden för alternativa energiformer.

Euroområdets skuldproblem och speciellt Greklands situation är fortsättningsvis svår. Riskpremierna på Greklands statsobligationer är fortfarande på en hög nivå, trots finansieringspaketet i slutet av juni. Det här indikerar att placerare inte litar på att Grekland kommer att klara av sina skulder. Situationen är synnerligen problematisk för hela eurosystemet. Euroområdet är världens största enskilda ekonomiska område, mätt med BNP, och dess svårigheter syns även i världsekonomins utveckling.

Den låga räntenivån har under de senaste åren styrt rikligt med likviditet till kapitalmarknaderna, vilket har stött bland annat aktiepriserna. Den riskfria räntenivån har under de senaste månaderna stigit något, men dess nivå är ännu absolut sett så låg att den troligen inte tillfredsställer majoriteten av placerarna. De är därmed tvungna att leta efter andra objekt för sina placeringar. Med tiden kan detta leda till att kapital söker sig till placeringsobjekt med högre risk, vilket möjligen kan föda prisbubblor.

Norvestia har under de senaste månaderna minskat på aktiemarknadsrisken, men är beredd på att öka på aktievikten om sjunkande aktiepriser ger goda möjligheter till det.

Norvestia strävar i sin verksamhet efter att på bästa möjliga sätt, och på basis av den senaste tillgängliga ekonomiska informationen, ta i beaktande aktiemarknadernas olika utvecklingsalternativ. Investeringsgraden mellan aktier, fonder och räntebärande placeringar kommer att anpassas till de bedömningar som görs vid varje enskild tidpunkt.

NYCKELTAL

KONCERNENS TOTALRESULTATRÄKNING

KONCERNENS BALANSRÄKNING

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

SKATTER RELATERADE TILL ÖVRIGT TOTALRESULTAT

PLACERINGAR DEN 30 JUNI 2011

Tabellen inkluderar inte koncernens likvida medel.
* Det verkliga värdet för onoterade intressebolag redovisas som koncernens balansvärde.

Delårsrapporten är reviderad av bolagets revisor.

Helsingfors 21.7.2011

NORVESTIA ABP

På styrelsens vägnar

Juha Kasanen
verkställande direktör
tfn +358-9-6226 380

DISTRIBUTION
Nasdaq OMX Helsinki Oy
Centrala kommunikationsmedier
www.norvestia.fi