Fingrid Oyj:s bokslutskommuniké januari–december 2023: Ett rent och högkvalitativt elsystem och de största stamnätsinvesteringarna någonsin skapade förutsättningar för ökad elförbrukning

Fingrid Oyj:s bokslutskommuniké januari–december 2023: Ett rent och högkvalitativt elsystem och de största stamnätsinvesteringarna någonsin skapade förutsättningar för ökad elförbrukning

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Uppgifterna i denna rapport bygger på Fingrids reviderade bokslut för 2023 som publiceras i samband med kommunikén.

• Fingridkoncernens omsättning sjönk på grund av det sänkta elpriset. Periodens avkastning sjönk på grund av den negativa förändringen i det verkliga värdet på elderivat samt valutaderivat relaterade till investeringar och övriga rörelsekostnader. Vinst före skatter utan förändringar i det verkliga värdet på derivat var dock högre än föregående år då den skäliga avkastningen ökade.
• Bolagets investeringsprogram på fyra miljarder framskred enligt planerna och uppnådde bolagets största årliga investeringar i stamnätverket någonsin, vilket öppnar för ökad produktion av förnybar energi och tillväxt av elsystemet.
• Stamnätsavgifterna slopades för sex månader. Balanstjänstens prissättning ändrades tre gånger under 2023 för att motsvara driftkostnaderna. Flaskhalsintäkterna var betydligt lägre än föregående år.
• Elförbrukningen i Finland uppgick under 2023 till 79,8 (81,6) TWh, varav 83,1 (78,4) procent överfördes via Fingrids nät.
• Stamnätets leveranssäkerhet var 99,99995 (99,99993) procent, det bästa som hittills uppmätts i Finland.
• Förnybar energiproduktion för 1 920 (2 251) megawatt anslöts till Fingrids stamnätverk.

Verkställande direktörens översikt: Finland tar ett kliv framåt i elektrifieringen

”De främsta teman för år 2023 var leveranssäkerhet och elmarknadens verksamhet. Prisfluktuationerna var medias samtalsämne under hela året och lyfte elmarknadens funktion till diskussion. Efter krisvintern återgick dock situationen till det normala och marknadsmekanismen fungerade som den skulle: Elpriset är en följd av balans mellan produktion och förbrukning. Allt eftersom förnybar produktion ökar har variationerna i elpriset kommit för att stanna.

Elektrifieringen av samhället och nya typer av industri kräver en betydande mängd el. Enligt Fingrids bedömning skulle investeringarna i industrin öka Finlands elförbrukning under detta årtionde med hela 50 %! Vilken typ av el som helst klarar sig dock inte i denna konkurrens. Elen måste vara utsläppsfri, förmånlig och säker – vi har sådan el i Finland. Tack vare den förnybara energin är Finland ett mycket attraktivt land för industriinvesterare i framtiden. Det är bara att tuta och köra när vi ansluter vår konkurrenskraftiga produktion till stabila elnät, som levererar elen tillförlitligt från produktion till förbrukning. Tillförlitliga elnät och stamnätets förmåga att koppla nya projekt till elmarknaden är i dagens värld en av de viktigaste nationella konkurrensfaktorerna i industriprojekt inom grön omställning.

Elnätens övergripande roll har kraftigt lyfts fram, eftersom elens produktions- och förbrukningsobjekt måste kopplas fysiskt ihop. EU-kommissionen publicerade i slutet av förra året en politisk verksamhetsplan på hög nivå för att snabba upp byggandet av elnäten. I Finland har man begripit sig på nätinfrastrukturens betydelse och långsiktigt utvecklat elnäten. Fingrid genomför sitt största investeringsprogram någonsin de kommande tio åren till ett värde på fyra miljarder. Projektet öppnar för anslutning av utsläppsfri elproduktion och en betydande tillväxt i ren elförbrukning. Det kommer att ta flera år att bygga de nödvändiga överföringsförbindelserna. För att genomföra och finansiera programmet krävs en stabil regleringsmiljö, som stöder investeringar som används i flera decennier.

En utvidgad och förutsägbar elmarknad är vår styrka. Vi är en fast del av den gemensamma europeiska inre marknaden för el och ett brett prisområde som gäller hela Finland för med sig stabilitet i vår verksamhetsmiljö. Vi står inför betydande marknadsförändringar som har förberetts länge, när vår beräkningsmetod för överföringskapacitet och reglerkraftsmarknad förnyas. Dessa förändringar är nödvändiga i och med att elsystemet förändras och de gör det också möjligt för marknaden att övergå från den befintliga timmen till en 15-minutersperiod.

En annan fortsatt utmaning utöver marknadsförändringarna är det växande behovet av nödvändiga reserver för att balansera elsystemet. Här möts både Fingrids och marknadsaktörernas intressen. Att delta i reservmarknaden genom att tillhandahålla reglerkraft och -kapacitet till produktions- och förbrukningsobjekt samt energiförvaring skapar fler intjäningsmöjligheter för marknadsaktörerna. På motsvarande sätt vinner både Fingrid och Finlands elsystem på att reservmarknadens utbud utvecklas.

Det krävs samarbete för att arbetet med att göra energisystemet rent ska kunna gå framåt – ingen av oss kan lyckas ensam. Vi behöver elproducenter, konsumenter, nätbolag, investerare, byggare av infrastruktur, serviceleverantörer och myndigheter som jobbar mot ett gemensamt mål – Finlands klimatmål och konkurrenskraft. I detta samspel fungerar Fingrid som en förenande kraft och som en grundpelare för hela energisystemet.”

Ekonomiskt resultat

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som år 2022.

Elpriset har sjunkit från toppriserna under krisvintern 2022 på grund av den milda vintern och att elmarknaden fungerar normalt. Även om det genomsnittliga priset på el har sjunkit, har variationerna i elpriset varit stora, vilket beror bland annat på fluktuationer i väderberoende produktion och tillgängligheten på produktionsanläggningar och överföringsförbindelser. Allt eftersom förnybar produktion ökar har elprisfluktuationerna kommit för att stanna.

Koncernens omsättning sjönk på grund av det sänkta elpriset. Försäljningen av balansel och inköpskostnaderna minskade betydligt. Balansering av elsystemet orsakar fluktueringar i omsättningen, vilket beror på en ökad väderberoende elproduktion samt prognososäkerhet för elproduktion och elförbrukning. Stamnätsverksamhetens intäkter minskade till 164,5 (333,7) miljoner euro främst till följd av att Fingrid inte tog ut stamnätsavgifter för sex månader. Dessutom sjönk elförbrukningen som ligger till grund för nätintäkterna under 2023 i Finland, till 79,8 (81,6) terawattimmar. Flaskhalsintäkterna från gränsförbindelserna var betydligt mindre jämfört med föregående år på grund av de låga skillnaderna i områdespriserna mellan Finland och Estland och mellan Finland och Sverige. Fingrids flaskhalsintäkter uppgick till 260,1 (942,9) miljoner euro, varav Fingrids andel är 220,9 (942,9) miljoner euro. Fingrid fick 57,0 (0,0) miljoner euro i intäkter från de gränsöverföringsrätter som beviljades från gränsen mellan Finland och Estland, och flaskhalsintäkterna till innehavarna av motsvarande överföringsrätt var 96,2 (0,0) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna allokerades till en omsättning på 284,7 (229,5) miljoner euro för att täcka slopade stamnätsavgifter, till verksamhetskostnader och övriga rörelseintäkter på 118,0 (18,8) miljoner euro för att täcka kostnader för gränsöverföringsrättigheter och överföringskapacitet.

Koncernens kostnader exklusive värdeförändringar på råvaruderivat uppgick till 1 126,8 (1 695,8) miljoner euro. Kostnaderna för köpt balansel sjönk på grund av det låga priset på reglerkraften till 491,1 (1 141,2) miljoner euro. Som en följd av det sänkta elpriset och de minskade skillnaderna i områdespriserna var flaskhalskostnaderna från den nationella balansavräkningens överskott 15,5 (69,4) miljoner euro. Anskaffningskostnaderna för förlustel var 75,2 (103,9) miljoner euro, vilket berodde på ett lägre genomsnittspris för förlustelens anskaffningskostnader, 45,09 (60,32) euro per megawattimme. Mängden inköpt förlustel var 1,7 (1,7) terawattimmar. Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet och effektbalans var på föregående årsnivå 185,6 (186,9) miljoner euro trots de ökade anskaffningsvolymerna. Avskrivningar ökade till 123,3 (107,9) miljoner euro på grund av framskridandet av bolagets omfattande investeringsprogram. Stamnätets underhållskostnader ökade till 22,5 (19,6) miljoner euro. Personalkostnaderna steg till 42,8 (38,1) miljoner euro, vilket beror huvudsakligen på den utökade verksamheten och tillväxten i antalet medarbetare som elsystemets komplexitet kräver.

Koncernens rörelsevinst exklusive förändringen av det verkliga värdet på derivat var 186,1 (149,8) miljoner euro. Koncernens vinst före skatt var 1,3 (257,4) miljoner euro. Resultatet förbättrades av tillväxten för bolagets skäliga avkastning och koncernens minskade finansiella nettokostnader. Dock försvagades resultatet av den negativa förändringen i verkligt värde på elderivat och valutaderivat relaterade till investeringar och andra driftkostnader med     -185,1 (140,6) miljoner euro. Marknadsvärdet för elderivat minskade på grund av det minskade elpriset och förfallna derivat. Mängden elderivat var 4,0 TWh (4,5 TWh) i slutet av 2023.Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 1,2 (205,8) miljoner euro. Vid utgången av räkenskapsperioden var soliditetsgraden 20,1 (22,4) procent.

Bolaget genomför ett investeringsprogram på fyra miljarder euro under de tio närmaste åren. År 2023 ökade bolagets totala investeringar till 322,0 (276,1) miljoner euro i och med ökande investeringar som möjliggör den gröna omställningen och ökad elförbrukning, varav totalt 303,8 (246,0) miljoner euro inriktades på elnätet och 2,8 (3,7) miljoner euro på reservkraft. Investeringarna i IT-system uppgick till 8,8 (11,0) miljoner euro. Under verksamhetsåret satsades sammanlagt 2,4 (1,8) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt.

Moderbolagets omsättning uppgick till 1 209,7 (1 808,7) miljoner euro, räkenskapsperiodens vinst till 141,4 (114,4) miljoner euro och de utdelningsbara medlen till 174,4 (166,0) miljoner euro.

Den skäliga avkastningen för år 2023 enligt tillsynsmetoden som reglerar den rimliga avkastningen för stamnätsverksamheten ökade från föregående år, vilket berodde på en höjd räntenivå, bolagets ökade investeringar och utnyttjandet av de ackumulerade underskotten. Enligt bolagets egna beräkningar kommer det tillåtna resultatet för 2023 att visa ett överskott på cirka 35 miljoner euro. Den skäliga avkastningens kumulativa överskott under tillsynsperioden 2020–2023 var 25 miljoner euro. Med hänsyn till det samlade underskottet av den skäliga avkastningen på cirka 28,5 miljoner euro från de tidigare tillsynsperioderna utgjorde tillsynsperiodens skäliga avkastning 2020–2023 ett underskott.

Energimyndigheten beslutar i enlighet med EU-lagstiftningen om användningen av Fingrids flaskhalsintäkter för investeringar, för att täcka kostnader och som intäkter. Fingrid har år 2023 tagit emot ett tillsynsbrev från Energimyndigheten som fastställer användningen av flaskhalsintäkterna under år 2024. Ett beslut om användningen av flaskhalsintäkter ingår i bolagets tillsynsbeslut för varje tillsynsperiod, efter varje tillsynsperiod. Fingrids flaskhalsintäkter ingår i balansräkningen under kortsiktiga och långsiktiga räntefria skulder. Flaskhalsintäkterna kommer att användas till framtida investeringar för att öka gränsöverföringskapaciteten, fördelas på kostnader relaterade till underhållet av gränsöverföringskapaciteten och till kundernas fördel i bolagets omsättning.

Finansiering

Koncernens finansiella nettokostnader uppgick till 0,2 (32,7) miljoner euro, vilket inkluderade 0,6 miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld. De finansiella nettokostnaderna minskade på grund av att räntehöjningen ökade finansieringsintäkter för monetära och finansiella tillgångar samt på grund av den positiva marknadsvärdeförändringen av realiserade räntesäkringar och derivat som skyddar lån. Förändringen av det verkliga värdet på finansiella derivatinstrument var 4,9 miljoner euro negativ (24,8 miljoner euro negativ).

De räntebärande lånen uppgick till 998,1 (1 056,2) miljoner euro, varav 654,7 (990,4) miljoner euro utgjordes av långfristiga och 343,5 (65,8) miljoner euro av kortfristiga lån. De räntebärande lånen inkluderade vid utgången av räkenskapsperioden leasingskulder på totalt 31,2 miljoner euro, varav 3,2 miljoner euro var kortfristiga, det vill säga löper ut inom mindre än ett år.

Under redovisningsperioden minskade bolagets finansiella tillgångar på grund av att flaskhalsintäkterna som samlades 2022 användes till att inte ta ut stamnätsavgifter och för att täcka de ökade kostnaderna för stamnätsverksamheten istället för att öka stamnätstarifferna. De likvida medlen och de övriga finansiella tillgångarna uppgick 31.12.2023 till totalt 387,0 (733,4) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning hölls fortfarande stabil.

Kunder

Fingrids verksamhet bygger till största del på utförande av lagstadgade uppgifter. Detta uppdrag hanteras på ett kundorienterat sätt och med lika villkor för alla. Fingrids kunder är nätbolag, elproducenter och industrier som förbrukar el samt övriga aktörer på elmarknaden. I och med energiomställningen har kundkretsen blivit mer varierande och till exempel har det tillkommit helt nya typer av kunder till reservkraftsmarknaden för att stöda elsystemets balans och kvalitet.

Stamnätstjänsterna säkerställer en smidig möjlighet att ansluta sig till elnätet samt tillförlitlig och tillräcklig elöverföring i stamnätet. Förfrågningarna om stamnätsanslutningar för ren elproduktion och industriprojekt för grön teknologi som kommit till Fingrid fortsatte att öka. Totaleffekten för de nya anslutningsförfrågningarna under 2023 uppgick till cirka 360 000 megawatt. Elektrifieringen fortskrider även på förbrukningssidan när produktionskapaciteten för ren energi växer och säker elöverföring öppnar för industriella elförbrukande investeringar i den gröna omställningen. Antalet kundförfrågningar om anslutning av nya typer av elförbrukande anläggningar direkt till stamnätet, till exempel datacenter, vätgasproduktion och batterianläggningar samt metallindustrin, har ökat och antalet anslutningsförfrågningar var i slutet av 2023 totalt för cirka 26 000 megawatt.

Fingrids elmarknadstjänster erbjuder branschaktörer ett enhetligt elhandelsprisområde i Finland och möjlighet att köpa och sälja balanskraft samt andra marknadsmässiga lösningar för att säkerställa elsystemets höga kvalitet. Elmarknadens utveckling främjas med nätinvesteringar som stärker överföringsförbindelserna. Med gränsförbindelsernas hjälp erbjuds en fot in på den europeiska elmarknaden och samtidigt en så stor överföringskapacitet som möjligt för marknaden.

Fingrids mest centrala kundavgifter relaterade till tjänster utgörs av stamnätsavgifter och avgifter för balanstjänster. Målet med bolagets prissättning är att svara på företagets alla kostnader och skäliga avkastning. Variationer i särskilt inköpskostnaderna för kraftsystemets reserver har styrt Fingrid att justera sina avgifter för balanstjänster under rapporteringsåret åtminstone tre gånger. Fingrid meddelade om en uppdatering av stamnätets anslutningsavgifter för att motsvara de ökade kostnaderna för utbyggnad av elstationsanslutningar enligt principerna för stamnätets anslutningsavgifter från och med 1.1.2024. De exceptionellt höga prisskillnaderna mellan prisområdena 2022 ledde till att Fingrid tjänade in betydande mängder flaskhalsintäkter. Under 2023 slopade Fingrid stamnätsavgifter för sex månader. Detta minskade stamnätskundernas avgifter totalt med cirka 220 miljoner euro.

Fingrid undersöker kundernas nöjdhet med bolagets tjänster och verksamhet genom en årlig kundundersökning. Bolagets Net Promoter Score (NPS), alltså hur väl Fingrid samarbetar med sina kunder, var +45 (+50) i en undersökning som genomfördes hösten 2023.

Stamnätet

Fingrid utvecklar och använder stamnätet för sina kunders och samhällets behov. Utgångspunkten är att förutse behoven och bygga ut nätet vid rätt tidpunkt, att främja elmarknadens funktion, kostnadseffektivitet samt hantering av stamnätets livscykel.

Med långsiktig utveckling av stamnätet säkerställer vi att elnätet och hela elsystemet uppfyller de uppställda kraven i en hastigt föränderlig verksamhetsmiljö. Under verksamhetsåret uppdaterade Fingrid stamnätets utvecklingsplan för åren 2024–2033. Utvecklingsplanen är för tillfället den bästa uppskattningen över kommande investeringar och grundar sig på framtida överföringsprognoser och nätets renoveringsbehov. I planen är de uppskattade investeringarna i stamnätet cirka fyra miljarder euro inklusive bland annat 6 100 kilometer nya kraftledningar och 128 elstationsprojekt.

Investeringarna i stamnätet uppgick till cirka 310 miljoner euro år 2023. Under året färdigställdes 15 elstationsprojekt och cirka 60 kilometer kraftledningar. Projektutredningar pågår för ytterligare 555 kilometer kraftledningar och miljökonsekvensbedömningar pågick för sex projekt. Under rapporteringsperioden fattades investeringsbeslut om att bygga 254 kilometer kraftledningar.

Byggandet av den viktigaste stamnätsinvesteringen det senaste decenniet – överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige stärks med 400 kilovolts Aurora Line-gränsförbindelsen – framskrider enligt planerna och statsrådet godkände i oktober inlösningstillståndet för att bygga avsnittet i projektets andra fas. De mest omfattande inhemska kraftledningsprojekten under rapporteringsåret var bland annat förstärkandet av 400 kilovolts kraftledningsförbindelsen, Insjölinjen på området mellan Kajana, Idensalmi och Lapinlahti för att öka överföringskapaciteten för el från norr till söder, samt den 400 kilovolts jordkabelförbindelsen som byggs i Helsingfors för att öka överföringskapaciteten till att matcha ökningen i huvudstadsregionens elförbrukning.

År 2023 omfattade det finländska stamnätet allt som allt cirka 14 500 kilometer kraftledningar och 128 elstationer. Stamnätet utgör en tillgång i mångmiljardklassen och därför är förutom utbyggnad av nätet även högklassig underhållsstyrning och vältajmade ersättningsinvesteringar en viktig del av stamnätets livscykelhantering. Fingrids ledningssystem för tillgångar har certifierats sedan år 2016 enligt det internationella certifikatet ISO 55001. I undersökningen ITOMS (International Transmission Operations and Maintenance Study) som gjordes under redovisningsåret fick driftsäkerheten i Fingrids stamnät åter en gång toppbetyg och underhållskostnaderna i förhållande till driftsäkerheten var lägre än genomsnittet.

Elsystemet

Elförbrukningen sjönk under början av 2023, men uppnådde normal nivå mot slutet av året. I Finland förbrukades 79,8 (81,6) TWh el år 2023. Via Fingrids nät överfördes 71,7 (70,1) TWh el, vilket motsvarade 83,1 (78,4) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering). Överföringsförlusterna i stamnätet låg kvar på samma nivå som året innan, 1,6 (1,6) TWh, vilket motsvarande 2,2 procent av Fingrids överföringsvolym.

Förbrukningstoppen vintern 2022–2023 blev 12 192 (13 767) MWh/h och inträffade torsdagen 9.3.2023 kl. 8–9. Andelen producerad el i Finland av förbrukningen var 11 240 megawatt och resten importerades från Sverige. Grossistpriset på el för Finlands område var 158,09 €/MWh under timmen för förbrukningstoppen. Förbrukningstoppen för hela år 2023, 13 210 MWh, inträffade 27.11 kl. 17–18.

Under 2023 importerades 10,7 (16,6) TWh el från Sverige till Finland medan exporten från Finland till Sverige uppgick till 2,2 (1,2) TWh. Den huvudsakliga överföringsriktningen mellan Finland och Estland var export från Finland till Estland, sammanlagt 7,0 (6,8) TWh. Under år 2023 importerades 0,4 (0,4) TWh el från Norge till Finland. Förbindelsernas driftsäkerhet och tillgänglighet mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland har varit bra under redovisningsåret.

Leveranssäkerheten var den bästa någonsin under redovisningsperioden, 99,99995 (99,99993) procent. Den genomsnittliga avbrottstiden vid stamnätets anslutningspunkter på grund av störningar i Fingrids nät var 0,8 (4,7) minuter. Kostnaderna som orsakades av avbrotten uppgick till 3,6 (4,7) miljoner euro. Beräkningen grundar sig på en beräkningsmodell godkänd av Energimyndigheten.

Mothandelskostnader uppstår bland annat vid störningar och problemsituationer i stamnätet. Mothandelskostnaderna uppgick till 0,9 (7,3) miljoner euro under redovisningsåret. De minskade kostnaderna berodde på gränsförbindelsernas goda driftsäkerhet och lägre elpris än föregående år.

Elmarknaden

Sett till hela året sjönk elpriset på elmarknaden. Detta berodde bland annat på den milda vintern, den goda vattensituationen som pågick hela året samt Olkiluoto 3:s regelbundna elproduktion som startades i april. De stora prisvariationerna på el blev ett nytt samtalsämne på elmarknaden. Prisfluktuationerna beror på förlusten av reglerkraft när energisystemet ställer om till renare el, ökningen av elproduktion som varierar beroende på vädret, den utvidgade elmarknadens effekter på elprisbildningen samt Finlands läge mellan två prisklasser.

Fingrids flaskhalsintäkter för gränsförbindelserna uppgick till 317,0 (942,9) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick till 114,9 (775,6) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 145,1 (167,4) miljoner euro.

För att utöka kapaciteten mellan Sverige och Finland byggs i samarbete med Svenska kraftnät en tredje växelströmsförbindelse vid namn Aurora Line, som är tänkt att bli färdig under 2024. Byggandet av en fjärde förbindelse mellan Finland och Sverige planeras för början av 2030-talet. Även en tredje sjökabelförbindelse till Estland, Estlink 3, är under planering. Den ökade överföringskapaciteten kommer att bidra till att jämna ut prisskillnaderna mellan länderna.

Fingrid har tillsammans med det estniska stamnätsbolaget Elering överföringsrättigheter över gränsen mellan Finland och Estland, med vilka det är möjligt att reservera överföringskapacitet och därmed stödja grossistmarknadens funktion. Överföringsrättigheterna ger aktörerna på marknaden utökade möjligheter till prissäkringar vid långsiktig elhandel. Under redovisningsåret genomfördes alla auktioner enligt planerna och det maximala antalet överföringsrättigheter har beviljats, med hänsyn till Estlink-gränsförbindelsernas underhåll. I slutet av redovisningsperioden levererade Fingrid sitt förslag till Energimyndigheten om att förbättra prissäkringsmöjligheterna mellan Finland och Sverige. Fingrid föreslog investeringar och andra utvecklingsåtgärder, som främjar driften för den fysiska elmarknaden och elfinansmarknaden.

Fingrids uppdrag är att utveckla elmarknaden. Som bäst och under de kommande åren genomförs ganska många omfattande förnyelser på elmarknaden, som tar elmarknaden mot en mer realtidsbaserad och marknadsmässig riktning. Viktiga projekt är till exempel det nordiska balanseringsprojektet och utvecklingen av kapacitetsberäkningen. Dessutom pågår många typer av utvecklingsarbeten som kommer att bidra till införandet av flexibla energiresurser på marknaden som bidrar till ett fungerande elsystem.

Den 22 maj 2023 övergick Finland med Energimyndighetens beslut till 15 minuters avräkningsperioder. Förutom balansräkningen gick en stor del av mätningarna av elnätet över till 15 minuters perioder och samtidigt blev det möjligt att handla på intradagsmarknader med 15-minutersprodukter inom Finland.

För att säkerställa effektiv nätanvändning och leveranssäkerhet utvecklar de nordiska stamnätsbolagen en överföringsbaserad beräkningsmetod för överföringskapacitet (flow based). Målet är att ta metoden i bruk i under det sista kvartalet av 2024.

Förändringarna som sker ökar behovet av reserver för att balansera elsystemet. En automatiserad, nordisk mFRR-energimarknad tas i bruk i december 2024. Reservmarknaderna expanderar också till Europa. Fingrid förbereder sig för att ansluta sig till PICASSO, den europeiska marknadsplattformen för automatisk frekvensåterställningsreserv aFRR, sommaren 2024. Samtidigt grundas en aFRR-energimarknad i Finland. Det finns också framtida planer på anslutning till den europeiska mFRR-energimarknaden på marknadsplattformen MARI.

Personal

Förändringarna i verksamhetsmiljön har haft en stor inverkan på Fingrids personalstyrka, medarbetarnas arbetsuppgifter och kompetensbehov. Orsaken till förändringarna är energiomställningen och det rekordstora utbyggnadsprogrammet för att stöda energiomställningen samt kraven på att utveckla elmarknaden.

Antalet medarbetare har vuxit kraftigt de senaste åren. Vid årets slut hade Fingrid Oyj 544 (489) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 493 (439) och genomsnittsåldern var 43 (43) år. Vid slutet av året var 26 (25) procent av personalen kvinnor och 74 (75) procent män.

År 2023 genomfördes en omfattande PeoplePower-personalundersökning. Fingrids styrkor är enligt undersökningen ett gott arbetsklimat, lednings- och verksamhetskulturen, förtroende för arbetsgivaren och en engagerad personal. Fingrids PeoplePower-betyg är fortfarande i utmärkt AAA-klass, med ett indextal på 83,9 på en skala från 1 till 100. Bara cirka sex procent av företagen som genomfört undersökningen når denna nivå. eNPS-indexet som beskriver andelen anställda som skulle rekommendera bolaget var 75.

Baserat på resultaten från PeoplePower-personalundersökningen under verksamhetsåret belönades Fingrid med erkännandet som Finlands mest inspirerande arbetsplatser i kategorin medelstora företag.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Industrins Kraft Abp (”TVO”) har 25.5.2022 lämnat en begäran om utredning till Energimyndigheten, där TVO påstår att Fingrid skulle ha försummat sin skyldighet att utveckla nätet i enlighet med elmarknadslagen och/eller annan tillämplig lagstiftning, och som en följd av detta ställt obehöriga restriktioner på anslutningen av kraftverket Olkiluoto 3 till stamnätet, samt att Fingrid skulle ha brutit mot sin offentliga förvaltningsskyldighet i samband med utförandet av sina offentliga administrativa uppgifter. Enligt Fingrids uppfattning saknar TVO:s påståenden grund. Fingrid har lämnat sitt svar på påståendena i TVO:s begäran om utredning till Energimyndigheten.

Den 14 september 2022 fattade ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, ett beslut om de långsiktiga prissäkringsmöjligheterna mellan Finland och Sverige. ACER ålade i sitt beslut stamnätsinnehavarna i Finland och Sverige att säkerställa att andra prissäkringsprodukter finns tillgängliga och att utveckla arrangemang för dessa. Fingrid har 14.11.2022 överklagat beslutet till ACER:s överklagandenämnd. Överklagandenämnden fattade beslut angående överklagandet 24.10.2023 och bekräftade ACER:s ursprungliga beslut. Fingrid har 22.12.2023 levererat sitt förslag till Energimyndigheten om att förbättra prissäkringsmöjligheterna mellan Finland och Sverige.

Den 27 oktober 2022 fick Fingrid inlösningstillstånd för att utvidga kraftledningsområdet för Torna-Lautkaris nollkrets. Vid inlösningsförrättningens inledningssammanträde 1 december 2022 beslöt inlösningsförrättningsutskottet att inlösaren är skyldig att ta vara på träd i enlighet med de rättigheter och begränsningar som omfattas i inlösentillståndet, om inte annat har avtalats. Inlösningsförrättningens slutsammanträde hölls den 16 november 2023. Fingrid har överklagat beslutet som rör tillvaratagande av träd vid Torna-Lautakari till Egentliga Finlands tingsrätts jorddomstol 22 december 2023.

Den 20 december 2023 lämnade Fingrid Datahub Oy in en ansökan till Energimyndigheten om ändring av Fingrid Datahub Oy:s ekonomitillsynsmodell för tillsynsperioden 2024–2027 och föreslog samtidigt en vidareutveckling av tillsynsmodellen.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2024 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatt väntas öka från året innan. Denna uppskattning inkluderar insamlade flaskhalsintäkter som ingår i bolagets omsättning och övriga rörelseintäkter. Genomförandet av investeringsprogrammet fortskrider, vilket ökar investeringsnivån under räkenskapsperioden 2024. En ökad andel väderberoende elproduktion gör det svårare att förutse överföringssituationer och ökar variationerna i den nationella effektbalansen och dess upprätthållande. Tillgången till och priset på flexibel kraftproduktion och flexibilitet i elsystemet kommer att påverka reservkostnaderna för kraftsystemet som krävs för att hantera effektbalansen och garantera driftsäkerheten för stamnätet. Fluktueringar i elmarknadens energipris och tillgång på flexibilitet ökar osäkerheten i bolagets marknadsbaserade utgifter. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.

Den 21.9.2023 meddelade Fingrid att bolaget inte kommer att ta ut stamnätsavgifter i januari, februari och juni 2024. Dessutom planerar bolaget att inte ta ut stamnätsavgifter ytterligare tre månader under andra halvåret 2024. Ett separat beslut om detta fattas före sommaren 2024. Målet är att även fortsättningsvis använda flaskhalsintäkter aktivt för investeringar som höjer gränsöverföringskapaciteten samt för att täcka verksamhetens kostnader till förmån för Fingrids kunder.

Fingrid har 2.1.2024 överklagat Energimyndighetens beslut om balanstjänstevillkoren till marknadsdomstolen. Besväret gäller främst modellen för säkerheter för balansansvariga som presenteras i beslutet. Energimyndigheten gav i november 2023 beslut om villkoren för balansansvariga, som innehåller principerna för fastställande av säkerheternas krav. Energimyndighetens beslut innehåller omfattande förändringar av de nuvarande villkoren för säkerheter och skiljer den finländska modellen för säkerheter från den som används i de övriga nordiska länderna. De största förändringarna gäller en omfattande sänkning av säkerheterna som krävs, avlägsnandet av ytterligare säkerheter som uppfyller behoven och fastställandet av ett eventuellt tak för säkerheter.

Fingrid har 29.1.2024 sökt om ändring hos marknadsdomstolen gällande Energimyndighetens beslut om metoderna för att fastställa avkastningen för stamnätsverksamheten för den sjätte tillsynsperioden 1.1.2024–31.12.2027 och för den sjunde 1.1.2028–31.12.2031. Enligt Fingrids bedömning innebär beslutet att metoden för tillsyn av rimliga intäkter inom stamnätsverksamhet, som avslutades vid årsskiftet, kommer att försvagas betydligt. Fingrid anser att bedömningen av tillsynsmodellens konsekvenser har varit bristfällig under förberedandet av beslutet, och i det presenterade beslutet finns det saker som fortfarande är öppna för tolkning. Fingrids mål är en lösning där stamnätet även i fortsättningen kan utvecklas på ett sätt som gör det möjligt att genomföra de planerade investeringarna på hundratals miljarder euro i Finlands gröna omställning.

Fingrid har 15.2.2024 sökt om ändring hos marknadsdomstolen gällande Energimyndighetens beslut 11.1.2024 om omfattningen av systemansvaret för den systemansvarige stamnätsinnehavaren i OL3-kärnkraftverkets anslutningsfrågor. Industrins Kraft Abp (”TVO”) lämnade 25.5.2022 en begäran om utredning till Energimyndigheten, där TVO påstår att Fingrid skulle ha försummat sin skyldighet att utveckla nätet i enlighet med elmarknadslagen och/eller annan tillämplig lagstiftning, och som en följd av detta ställt obehöriga restriktioner på anslutningen av kraftverket Olkiluoto 3 till stamnätet, samt att Fingrid skulle ha brutit mot sin offentliga förvaltningsskyldighet i samband med utförandet av sina offentliga administrativa uppgifter. I sitt beslut 11.1.2024 konstaterar Energimyndigheten att Fingrid har skött den systemansvariges utvecklings-, anslutnings- och överföringsskyldigheter i enlighet med elmarknadslagen. Energimyndigheten anser också att effektgränsen på 1300 MW som definieras i Fingrids anslutningsvillkor är motiverad och att Fingrid inte har begränsat Olkiluoto 3:s tillgång till nätet.

HiQ Finland Oy (namn ändrats till Frends Technology Oy 6.2.2024) presenterade ett rättelseyrkande och lämnade 6.2.2024 in ett besvär till marknadsdomstolen gällande Fingrids förvärvsbeslut för anskaffning av integreringsportalens nyttjanderättslicens. Fingrid har 16.2.2024 upphävt sitt förvärvsbeslut och meddelade 19.2.2024 om upphävandet av förvärvsbeslutet till marknadsdomstolen. Efter det upphävda förvärvsbeslutet återstår för marknadsdomstolen att avgöra det rättegångskostnadsyrkande som HiQ Finland Oy har framställt. Fingrid anser att det presenterade rättegångskostnadsyrkande är orimligt.

Styrelsens förslag till vinstutdelning

Utgångspunkten för Fingrids utdelningspolicy är att merparten av moderbolagets vinst ska delas ut till aktieägarna. Vid beslut om utdelning beaktas dock alltid den ekonomiska situationen, bolagets investerings- och utvecklingsbehov under de närmaste åren samt de aktuella ekonomiska målen.

Räkenskapsperiodens vinst för Fingrid Oyj:s moderbolag uppgick till 141 421 233,34 euro och de utdelningsbara medlen i bokslutet till 174 350 037,55 euro. Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt styrelsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalningsförmåga.

Bolagets styrelse har efter bokslutsdagen föreslagit för bolagsstämman att bolaget utifrån den fastställda balansräkningen för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2023 betalar utdelning på högst 54 100,00 euro per A-aktie och högst 19 800,00 euro per B-aktie, sammanlagt högst 137 110 400,00 euro. Utdelningen betalas ut i två delar. Den första delen på 36 000,00 för A-aktier och 13 200,00 för B-aktier, sammanlagt 91 268 400,00 euro, betalas den 26.3.2024. Den andra delen på högst 18 100,00 för A-aktier och högst 6 600,00 för B-aktier, sammanlagt högst 45 842 000,00 euro, betalas om styrelsen så beslutar efter att halvårsrapporten har fastställts utifrån en fullmakt som bolagsstämman beviljar styrelsen. Fullmakten ger styrelsen rätt att besluta om utbetalning av den andra delen efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Utdelningen som styrelsen beslutar om enligt fullmakten betalas ut tre bankdagar efter beslutet. Fullmakten föreslås gälla fram till slutet av bolagets följande ordinarie bolagsstämma.

Bolagsstämma 2024

Fingrid Oyj:s bolagsstämma hålls preliminärt den 21 mars 2024 i Helsingfors.

Helsingfors 27.2.2024
Fingrid Oyj
Styrelsen

Bilagor

• Bokslutskommunike 2023
• Corporate Governance Statement 2023
• Remuneration Report 2023
• Annual Review and Financial statements 2023
• ESEF Report 2023